- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
371

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 48. Malaga!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

371

Jag tänkte för mig själv: Då mina fötter väl tio gånger varit
i stövlarna, finns ej något skäl, varför de ej även den elfte
gången skulle kunna rymmas i dem.

- Tillåt mig säga dig, min käre Portos, att den gången
resonerade du ej logiskt.

- Med ett ord, jag stod framför en mellanvägg och försökte
draga på mig högra stöveln; jag drog av all makt med
händerna, hjälpte till med knävecken och gjorde oerhörda
ansträngningar, då plötsligt båda stropparna sprungo sönder
och foten for av som en katapult.

- Katapult! Vad du är hemma i befästningskonsten, min
käre Portos!

- Foten for av som en katapult och stötte mot
mellanväggen, så att den sprängdes därav. Vet du, min vän, jag trodde
riktigt, att jag, som Simson i världen, i grund förstört ett helt
tempel. Det var oerhört, vilken förfärlig mängd tavlor,
porslin, blomstervaser, förhängen, gardinhållare ramlade ned.

- Jag måtte säga!

- Oberäknat, att på andra sidan om väggen var en hylla
med porslin.

- Som du stjälpte över ända?

- Som jag slungade till andra sidan av det andra rummet.
Portos började skratta, så att det dånade i rummet.

- Det är sannerligen, som du säger, alldeles oerhört!
D’Artagnan instämde i sin väns skratt.

Portos måste hålla sig i sidan, så konvulsivisk var hans
munterhet.

- Kan du tro, sade Portos med en av skratt darrande
stämma, jag slog sönder porslin för över tre tusen francs. Ha,
ha, ha!

- Bra! återtog d’Artagn an.

- Jag krossade speglar för över fyra tusen francs. Ha, ha,
ha! Oberäknat en ljuskrona, som föll rakt ned i huvudet på
mig och gick i tusen bitar. Ha, ha, ha!

- Rakt i huvudet på dig! upprepade d’Artagnan kiknande
av skratt.

- Ja, rakt!

– Men då krossades väl huvudet?

- Åh nej; jag sade ju tvärt om, att ljuskronan krossades
som glas, av vilket ämne den också var.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free