- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
454

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 57. En mystisk flyttning, en fallucka och ett porträtt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

- Det ser verkligen ut, som man ville söka gräl för
ingenting, sade Saint-Aignan.

- Det kan ej komma ifråga, när man har att göra med en
så rättskaffens man som vicomte de Bragelonne, svarade
Portos; ni har således ingenting mer att tillägga rörande
flyttningen, är det icke så?

- Nej. Vidare?

- Ja, vidare. Men kom väl ihåg, min herre, att redan
detta är ett förfärligt klagomål, varpå ni icke svarar eller,
rättare, varpå ni svarar illa. Betänk då, min herre, ni
flyttar, det var naturligtvis förolämpande för herr de
Bragelonne, och ni bryr eder icke ens om att ursäkta eder.
Förträffligt, på min ära!

- Huru? utropade Saint-Aignan, som blev helt förbittrad
över Portos1 flegma; huru? Måste jag då begära herr de
Bragelonnes lov, när det faller mig in att flytta? Vad
säger ni väl, min herre?

- Ovillkorligt, min herre, ovillkorligt. Men i alla fall
torde ni medge, att detta är ett intet i jämförelse med den
andra klagopunkten.

- Låt höra den andra då.
Portos tog en allvarsam min.

- Den där falluckan, min herre, den där falluckan.

Saint-Aignan blev förfärligt blek. Han sköt så häftigt
tillbaka sin stol, att Portos, hur litet skarpsynt han än var,
dock märkte, att slaget träffat rätt.

- Falluckan? mumlade Saint-Aignan.

- Ja, min herre, förklara mig, huru det förhåller sig med
den, om ni kan, sade Portos, i det han skakade på huvudet.

Saint-Aignan slog ned ögonen.

- Ah, jag är förrådd! mumlade han; man vet allt!

- Ja, man vet allt, svarade Portos, som ingenting visste.

- Jag är helt förbryllad, fortfor Saint-Aignan, ja, så
förbryllad, att jag verkligen tappar huvudet.

- Det bevisar ont samvete, min herre. Ah, eder sak är
icke god!

- Min herre!

- Och när allmänheten får reda på saken och skall fälla
dom däri...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free