- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
165

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det genant att min man snarkade och det störde mig också. I
Förgät-mig-ej hade jag läst ett botemedel mot snarkning och då
det en natt blev för svårt, ville jag ta det i bruk. Jag steg sakta
upp och trevade mig fram i den rätt främmande våningen,
passerade rader av sovande och gled fram till ekbuffén med
syrtuten. Där tog jag peppardosan och hällde litet ur den i min
hand. Så smög jag mig tillbaka. Jag hade nämligen läst att om
man hällde peppar i mustaschen på en sovande, snarkande herre,
så skulle han upphöra att snarka.

Det stämde. Han upphörde att snarka, då jag varsamt i
nattens stillhet hällt ut mitt pepparförråd i den ljusgula
mustaschen. Men ond blev han inte, märkligt nog.

*



Nu blev varslet om Eyvinds lilla fot allvar.

Han var inte glad mera. En dag haltade han igen, då vände
jag mig till doktorn, det var Hugo Christian Andersson. Jag
hade en sommardag tagit barnet med mig till mitt kära Haga.
Vid Koppartälten sutto vi i gräset och jag ville låta honom rulla
ned för sluttningen. Han bad: låt mig slippa, lilla mamma.

Han slapp, men jag kände en undran och en oro, som
fick mig att be doktorn komma hem. Han kom, Eyvind satt på
det gula tyget på den gröna pinnsoffan i detta ljusa rum med
sina enkla blommor i en vas — vasen av brunt lergods hade
jag fått i lysningspresent av Ellen Key — och doktorn sade:

— Det är inte något fel på den här pojken! Han lyser av
hälsa, se på honom bara!

Jag visste — han är inte frisk.

Och så började det, hur kan jag inte längre säga, inte graderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free