Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En löjtnants händelser - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbrast basilisken och gaf mig en blick af det mest
afgjorda hat.
»Tvärtom, jag är så enstafvig som möjligt», svarade
jag och såg honom oförskräckt i de stygga ögonen.
»Underlöjtnanten är stursk, märker jag, som alla
utsluppna kadettpojkar. Jag känner de där herrarne,
jag. De duga till ingenting, men tro sig vara riktiga
kaxar.»
»Om denna beskrifning skulle vara sann», svarade
jag, oförmögen att vidare kufva min vrede, »har jag
all anledning att förmoda, det herr öfverstelöjtnanten
själf varit kadett.»
Nu skulle du hafva sett basilisken! Han sade icke
ett ord, men de smala spindelbenen började att svikta
som safven för vinden, och ur ögat sköt en lång, lång
stråle, af hvilken jag tydligt kunde se, att jag för
första gången i mitt lif fått en fiende, en oförsonlig fiende.
Men snart hade han återvunnit sin själf behärskning,
och med ett kallt hånleende sade han: »Här är icke
fråga om annat, än att underlöjtnanten begått ett
formfel. Sådana måste straffas inom vårt stånd, där formen
spelar en så viktig roll, och det är därför, förstår
underlöjtnanten, endast därför, som jag, mot min vilja,
nödgas anbefalla underlöjtnanten tjugufyra timmars
arrest efter uppvaktningarnas slut. Följ mig nu, så skall
jag presentera underlöjtnanten för herr regementschefen.»
Regementschefen, som knappt vårdade sig att se
på mig, gaf mig en liten, nästan omärklig nick, och
därmed var den presentationen gjord. Jag återgick till min
plats, tänkande för mig själf: »Således arresterad redan
första timmen efter det jag inträdt i tjänst, och detta
på köpet mot öfverstelöjtnantens vilja. En vacker
början, minsann!»
»Hvad ville öfverstelöjtnanten dig?» frågade den
svartmuskige löjtnanten.
»Å, han gaf mig tjugufyra timmars arrest, därför
att jag icke före mötets början hade uppvaktat honom»,
svarade jag.
»Ack, hvad han är god! Hans ädla hjärta förnekar
sig aldrig. Äfven mig har han ofta beredt detta
angenäma lugn, så passande för religiösa, filosofiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
