Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plånboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
så naturligt, att de förundrade åhörarna började draga
sig tillbaka, liksom de fruktat, att en verklig häst skulle
springa på dem. - »Gån därför I vackert hvar och
en till sitt och låten mig vara i fred, ty jag är en
karl, som icke låter skrämma sig.»
»Dä va en lustiger och galanter harre», sade
skytten. »Gå er väg sum han sagt, ty den som gör hånum
naket för när, får me mek å göra, å ja’ ä inte rädder
för halfva sockna, dä vet I, um ja än, sum di säjer,
ä litet enfaldiger å mek.»
Hopen lydde skrattande tillsägelsen och började
skingra sig. Så lätt är den råa massan alltid färdig
att öfvergå från raseri och öfvertro till sitt vanliga lugn,
endast den ger sig tid att höra ett förnuftigt ord.
Kort därefter inträdde herr Spöstedt, som nu repat
mod, då han fått höra, att den resande ingalunda var
galen.
»Här finnes ju hållhäst inne?» frågade den resande
och kastade en hotande blick på gästgifvarens
banditfysionomi.
»Ja, värdaste herre, det är säkert», smilade
Spöstedt.
»Låt då genast spänna för. men tag först hit
dagboken, ty jag måste klaga öfver alla de oordningar, som
jag sett i detta usla näste. Hit med dagboken, karl»,
röt han, då herr Spöstedt, som hade stora skäl att
undvika vidare klagomål, ännu dröjde.
Då herr Spöstedt fann, att här icke gafs någon
undflykt, nedtog han dagboken från en hylla jämte
bläck och penna och närmade sig den resande med
darrande steg. »Det är värdaste herms rättighet att
klaga, det är säkert», sade han (»det är säkert» var
nämligen herr Spöstedts favorituttryck, ehuru ingenting
kunde vara mindre säkert än hans ord och hans
boning). »Men att jag är alldeles oskyldig inför Gud och
mitt samvete, det är också säkert, och om min
värdaste herre i alla fall skulle vilja med klagomål skaffa
en hederlig man schåkaner, så tager jag mig den
friheten att i största ödmjukhet protestera efter min
värdaste herres pass, ty att detta är min rättighet, det är
säkert.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
