Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
att själf resa ut för att realisera den aflidne broderns
stora tillgångar, hvilka hufvudsakligast bestodo i
plantager och fartyg. Han begärde till den ändan
permission, och, då denna nekades honom, afsked, hvarefter
han reste, lämnande åt Tor hela förvaltningen af deras
ännu alltjämt gemensamma egendom. Två - och
tre år förflöto dock, utan att denne senare erhöll den
ringaste underrättelse från sin högt älskade förman och
vän. Den trogna själen började då att sörja honom
som död och därjämte så märkbart aftyna, att man
började frukta för hans lif. Till denna sorg slöt sig
äfven den öfver hans trogna hustru, som hastigt aflidit
i en smittosam febersjukdom. Så satt han en
höstafton framför Spiseln i salen på löjtnantsbostället,
hvilket han fortfarande arrenderade, tyst och grubblande,
som det nu blifvit hans vana, då han plötsligt i
förstugan hörde ljudet af några steg, som kommo hans
kinder att blifva ännu blekare än förut, Allt för väl
kände han de stegen. Dörren öppnades, och där stod
major Torsson med utbredda armar och fryntligt leende
som fordom. Men tätt bakom framglänste *’ett par
brinnande ögon ur ett svartglänsande ansikte, som så
förskräckte den unga dottern i huset, att hon uppgaf
ett skri af fasa och gömde ansiktet i händerna. Men
Torsson framgick och slöt till sitt trofasta bröst den
så länge saknade vännen, som däraf ändtligen
öfver-tygades, att det icke var någon hemsk andesyn han
hade för sina ögon, utan den|gladaste verklighet.
|Lik-som genom ett underverk återvann han från detta
Ögonblick både lynne och hälsa. Den^där svarte med
de brinnande ögonen, hvilken så förskräckt unga Anna
(som majoren envisades att kall&^Nanna) var ingen
annan än Balder,*fdenne förträfflige unge neger, som
Torsson friköpt, då han en gång händelsevis fått se,
huru han misshandlats af en omänsklig husbonde. Han
hade sedan aldrig velat lämna sin välgörare, utan följt
honom (öfver hafven, och vid ^tillfället af^ett skeppsbrott
med otroliga ansträngningar räddat hans lif. Äfven
hade han visat sig utomordentligt vetgirig och med
största lätthet inhämtat de kunskaper, som Torsson
gjort sig ett nöje af att bibringa honom. Sedan Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
