Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
»Min vän, lord Byron, håller nu som bäst på med
att för Greklands själfständighet uppoffra lif och gods.
Till tre fjärwedeler har detta redan lyckats honom,
efter hvad jjjg försport; men hans ära har ju
därigenom vuxit, j och äran är och blifver alltid hans
egendom, den ing-fcn på sekler kan börda. Sigurd! vår son l
redan länge har jag och Campbell, det vill ungefär
säga: samma själ i tvenne olika omklädnader, tänkt
på att med våra penningar och vårt mod bispringa
Byron i hans ärorika företag, utan att dock kunna eller
ens vilja dela hans ära . . . men endast för din skull,
gosse! hafva vi dröjt här - (så mycket, att du vet
det!) Faderskärleken till dig öfversteg broderskärleken
och själfva beundran för Byron, detta sekulariska snille.»
»Gentlemen!» svarade Sigurd leende, men rörd i
sin innersta själ, »gentlemen! Edert snille sitter i
hjärtat, och detta snille är törhända, när allt kommer
omkring, det bästa. - Efter hvad jag lärt mig att
döma efter genomläsandet af eder store landsmans
skrifter, saknar han detta helt och hållet. Han är ...»
»Tyst! vi vilja icke höra ett enda förklenligt ord
om Byron!» utropade lord Jeffrey med ovanlig stränghet
i rösten och med en befallande åtbörd.
»Icke ett ord, tyst!» upprepade äfven sir
Campbell, röd i synen som »kam på retad hane».
Sigurd teg, ehuru rodnande af harm, och hans
stolthet, hvaraf han fått en tämligen öfverflödig portion,
uppreste sig mot detta godtyckliga sätt att lägga band
på »yttranderätten». Det var ej heller första gången,
som han märkt, att dessa båda eljes så fromma och
välvilliga naturer blossade upp i vredesmod vid ringaste
anmärkning mot deras land och den svekfulla politik,
som detsamma fört, äfvensom mot någon af de män,
hvilka därvidlag varit verktygen. Allt engelskt var
i herrar Jeffreys & Campbells ögon heligt, då däremot
allt franskt var fördömligt och ständigt nedsattes af
dem. Detta hade redan förut gifvit anledning till små
tvister mellan de båda britterna och deras gunstling,
hvilken de bland annat strängeligen förbjudit att ens
nämna den »corsikanske bofven» Napoleons namn,
hvilket dock Sigurd af major Torsson lärt sig att älska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
