Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regementspastorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
pröfningen var för stor, och mina fäders Gud har
straffat mig, därför att jag haft andra gudar inför honom
och brutit mot hans första bud. Ja, kristen! allt sedan
din första åsyn har din bild ensam fyllt mitt hjärta
och lefvat i mina tankar:
»Hvart skall jag fly för ditt ansikte?
Fore jag upp i himmelen, så äst du där: bäddade
jag åt mig i helvetet, så äst du ock där.
To g e jag
mor-gonrodnadens vingar och blefve ytterst
i hafvet: så skulle
din hand där föra
mig ...»
Vid det hon
upprepade dessa den
höge psalmistens ord,
blef hennes ansikte
ännu blekare, och
uttrycket i hennes öga
började att förvirras.
»Ragnar l dyre,
ädle, evigt älskade!
hvar är du?»
stammade hon med
slocknande röst. »Min
blick förmörkas . . .
jag känner en
dödande smärta . . .
Himlarnas Gud! har
du då var kunnat dig
öfver mig ... Är det Guds helga berg och hus, jag
ser? ... Si, jag kommer . . . Ragnar! din hand! . . .
Ragnar! Ragnar ...»
Hennes sköna hufvud nedsjönk i detsamma, och
från de bleknande läpparna utgöt sig hastig en varm
blodström öfver den älskades hand, som hon
konvulsiviskt fattat och ännu kvarhö.ll i sin hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
