- Project Runeberg -  Samlade dikter / Tredje delen /
52

(1902) [MARC] Author: Wilhelm von Braun
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Kung Torborg. Fornsaga - I. Torborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

Hvart kunna dock kvinnliga nycker ej leda,
När satan fått makt med en ung fantasi!
Måhända hon också ej själf gjort sig reda
För grunden till denna sin antipati;
Och kanske det ej var så farligt med hatet,
Men hela dess styrka låg bara i - pratet.

Försvarligt hon visste att sömma och sticka,
Men fäkta och skjuta, det kunde hon bäst,
Och stolt som en half gud man såg henne blicka,
När dristigt hon tämde en bångstyrig häst.
De manliga yrken hon ville studera,
Men manliga hjärtan - dem lät hon krevera.

Kung Erik ej kunde det lefvernet gilla:
»Fy, Torborg», han sade, »jag skäms för dig smått.
Det eviga f äktande t likar sig illa
För den, som ej byxor i födelsen fått.
I jungfruburn sätt dig, som kungsdöttrar pläga!
En flicka till vapen blott nålen bör äga.

Men se dig omkring ibland Nordlandets söner!
Det kvinnliga hjärtat behöfver en vän.» -
»Hu!» ropade Torborg, »nej, hör mina böner,
Kom ej på det gamla kapitlet igen!
Jag afskyr de skäggiga vilddjur med rätta,
Som endast med kvinnornas hjärtblod sig mätta.

Mig höfves väl manliga folor att öfva,
Som gyllene spiran skall ärfva en gång.
Mot främmande våldsmän jag då lär behöfva
Att kunna mig värja med svärd och med stång.
Ja, världen skall lära, att äfven en flicka
Kan hugga omkring sig förtvifladt och sticka.

Dock, vill du i huldhet mig vara bevågen,
Så gif mig att styra en bit af ditt land!
Praktiken är nyttig som regnet för rågen!» -
Och härmed hon kysste kung Erik på hand.
Fast icke en tumsbredd han först ville gifva,
Han sist vid en tredjedel lät det få blifva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:41:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braundik/3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free