Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Kung Torborg. Fornsaga - I. Torborg - II. Rolf Götriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,54
Kom; hoppfull, en friare nånsin till orten,
Så föll uppå Torborg en berserka-gång;
Han utan barmhärtighet kördes på porten
Med näsa, som hela hans resa så lång.
Och kungen förmådde den natten ej sofva
I ensamma bädden, som skalderna lofva.
Men ville med godo den älskande själen
Ej dra sina färde med korgen han fått,
Så fick han ett hvinande kastspjut i hälen;
Ty blodtömning gör de förälskade godt.
Och hädande ropade Torborg: »Hur smakar
Min eldiga slängkyss med hullning och hakar?»
Så satt nu en vinter den skägglösa konung
Med hjärta och borg emot anfall befäst,
Och älskare fåfängt utgöto sin honung,
Att hafva belägringen funno de bäst. -
Men, Torborg! ej hämnaren länge kan dröja,
Och segrande han på ditt fall sig skall höja.
IL
Rolf Götriksson.
Ej alltid Västergötland var
Så magert som i våra dar;
Där knallar nu på alnen rida,
Där såg man fordom hjältar strida,
Och där man nu ser sand och ljung,
Där bodde mången mäktig kung.
Om sommarn ut till sjös de drogo
Och hvad de bäst behöfde - togo,
Men handeln föll dem aldrig in;
Med stål de köpte mat och vin,
Och duktigt sig om vintern smorde.
Hvad lycka om de än det gjorde!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
