Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. II. Förtäljande - Huruledes the benjamiter få hustrur eller Jabes och Silo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
De hade en gång uppfört sig ekivokt
Emot en hygglig dam, som de ute rakt.
Strax fem och tjugo tusende höggos neder. ..
Nog blef den damen hämnad och hennes heder!
Af hela stammen Benjamin stod igen
Ett ringa antal, bara sex hundra män,
Och dessa voro dömda till celibatet
Utaf en mäkta grym politik och hatet.
Förty en riksdag lystes i Mispa ut
Och landets fäder fattade det beslut,
Att ingen benjamit fick sig hustru taga
Bland deras döttrar, huru han än månd’ klaga.
När detta nu blef kungjordt för Benjamin,
De arme vände ögonen ut och in,
De kvidde bitterliga: »Där hå vi ägget!»
Samt refvo sina kläder och dito skägget.
De gingo upp mot Mispa med öppen famn:
»O, låten oss få hustrur i Herrans namn!
Vi skola dö som torskar på detta viset,
Om vi ej få oss Evor i paradiset.
Om vi oss hafva uppfört indelikat,
Så voren I ock grymma i edert hat
Och hafven gått till väga bra nog »summariskt».
Men att oss neka hustrur är för barbariskt.»
De vise män af Israel ångern slog,
Och en af dem bedröfvad till orda tog:
»Det är förbannadt ledsamt och dumt tillika,
Men våra dyra eder vi ej få svika.
I masten roa eder på egen hand.
Ty utaf våra döttrar fås ej ett grand,
Så gärna som än de och vi själfva ville,
Men muntren er med raffel och punsch och kille !>;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
