Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. III. Dramatiserade - Hustaflor - Andra taflan. En god man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Kan du ej unna en make så öm,
Rusta med sina kusiner?
(Fäller vattenlcarajinen i golfvet, hvarvid gossen vaknar och
reset sig- i sängen.)
GOSSEN.
Kors! nu är pappa full igen!
MANNEN.
Du vase!
Du lilla katts vans! skäms du ingenting!
Jag skulle bulta dig liksom en trase,
Om icke rummet gick så fort omkring.
Men, hustru! det är du, som ser igenom -
-Igenom fingret med hans fel - till slut.
Kött af mitt kött och ben af minom - - benom
Han är - och ergo skall han veta - - hut.
Du är för god! Det får du icke vara
Mot någon annan, än din söta man!
Men honom skall du lyda, liksom Sa - ra,
Och pyssla vackert om - allt hvad du kan––-
Nu längtar jag mig just en lur att taga,
Ty jag har icke sofvit sedan–sist;
Men stöflorna skall pigan af mig draga,
Ty det är hennes - - rättighet för visst.
KVINNAN.
Jag själf vill göra det! Du blir en visa,
Om hon får se dig, som du är i kväll.
Låt henne sofva! . . . Gud! jag måste prisa
Min tjänstekvinnas lott, mot min, hur säll!
MANNEN (sätter sig och lyfter upp
foten.)
Kors! du är allt för artig! Tag i klacken!
Tag i, så att det brakar, kära du!
Men akta dig att dra mig ned i backen!
Ty jag är något - - pundig af mej nu. - -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
