- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
71

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HAND-DJUR (PRIMATES) -

4:E ORDNINGEN: Flädermöss (Chiroptera)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre utvecklade än de främres. Fötterna hafva fem tår, alla försedda med klor.
Från hälen utgår ett ben, sporrbenet, som endast finnes hos flädermössen och som
tjenar till att utspänna flyghuden mellan svansen och bakbenen, Bröstmusklerna äro
ovanligt starka, och utom dem, som äfven finnas hos öfriga däggdjur, hafva
fläder-mössen en alldeles egendomlig muskel, som med ena änden är fäst vid hufvudskålen,
med den andra vid handen och tjenar till att utspänna vingen. Tandbyggnaden
lik-nar mest insektätarnes. Alla tre slagen af tänder finnas och stå i slutna rader, men
tändernas antal och form äro mycket omvexlande.

»Ingen annan djurgrupp», säger Blasius, »kan uppvisa en sådan utveckling af
hudsystemet. Den visar sig i öronens och näsans bildning så väl som i flyghudens.
Öronen hafva hos alla arterna en påfallande storlek. Hos några uppnår deras längd
nästan hela kroppens, och hos somliga utvecklas öronen så mycket på bredden, att
.de sammanväxa till en enda sluten öromnussla. Hos många arter är nosen försedd
med egendomliga hudflikar, som gifva ansigtet ett sällsamt utseende.» Flyghuden
är en fortsättning af bålens hud och består således af två blad, ett utgående från
ryggen, ett från buksidan; mellan dessa blad ligger en elastisk hinna och två lager
af muskelfibrer. Med en oljig, starkt luktande vätska, som afsöndras från gula,
platta körtlar mellan näsborrarne och ögonen, bestryka flädermössen alltid, så snart
.de vakna och innan de börja kringfladdra, den yttre flyghuden, som derigenom hålles
smidig. Äfven hårbeklädnaden är mycket egendomlig. Hvarje hår är nemligen vid
roten smalt och rakt, längre upp visar det tydliga skruflika vindningar och tilltager
i tjocklek, afsmalnar derpå åter, hvarvid vindningarna bli otydliga, förtjockas å nyo
.och slutar omsider i en afsmalnande spets. Vindningarnas antal utgör mellan 500
och 1100. Genom denna hårens byggnad qvarhålles den från kroppen utströmmande
värmen.

Flädermössens sinnen äro förträffliga, men hos de olika arterna mycket olika
^utvecklade. Smaksinnet står sannolikt lägst, men kan dock icke kallas slött. Om
man häller en droppe vatten i den öppnade munnen på en sofvande eller till och
med till hälften stelnad flädermus, sväljer hon ned den samma utan vidare.
Brännvin, bläck eller någon annan illasmakande vätska tillbakavisas deremot regelbundet.
Ögat är litet i förhållande till kroppens storlek, men pupillen kan utvidgas
betydligt. Synsinnet understödjes emellertid i hög grad genom lukten, hörseln och
känseln. Man har flera gånger gjort försök att blända flädermöss genom att lägga ett
stycke engelskt plåster öfver ögonen. Men oaktadt sin blindhet flögo de omkring i
rummet med samma färdighet som förut och förstodo mästerligt att undvika alla
hin-xler, t. ex. en mängd i olika rigtningar genom rummet utspända trådar.
Känselsin-jiet torde till största delen ligga i flyghuden, åtminstone tyckes detta framgå af alla
iakttagelser. Men mycket mera utbildade än detta sinne äro lukt och hörsel. Näsan
är hos alla äkta flädermöss i hög grad fullkomlig. Näsborrarne äro stora och kunna
-öppnas och tillslutas genom egendomliga muskler; dessutom hafva flera arter stora
bladlika bihang på näsan, som bidraga till att stegra luktförmågan. Såras dessa bihang,
inskränkes flygförmågan; skadas de i betydligare grad, försvinner den helt och hållet.
.»Redan ett helt obetydligt tryck på näsfliken kan», säger Koch, »döfva en
hästsko-näsa, och ur denna bedöfning hemtar hon sig blott långsamt; stundom dör djuret till
och med kort tid derefter.» - Det yttre örat är likaledes i ovanligt hög grad
utveckladt. Det består af en mycket stor öronmussla, som ofta är utdragen ända till
mungiporna, är försedd med särskilda flikar och inskärningar samt kan röras med
utomordentlig lätthet. Dessutom finnes ett stort, rörligt och på olika sätt bildadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free