- Project Runeberg -  Djurens lif / Däggdjurens lif /
428

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -

12:E ORDNINGEN: Idislare (Ruminantia) - 1:a Familjen: Kameler (Tylopoda)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtminstone tre olika delar: vårumen, nätmagen, bladmagen och löpmagen.
Våmmen, som genom ett muskelband skiljes i två afdelningar, upptager det groft
söndertuggade fodret och skjuter det i små qvantiteter in i nätmagen, inom
hvars gallerlika veck det till hälften smältes och formas i små bollar, som åter
uppstötas i munnen och här på nytt bearbetas af kindtänderna, grundligt genomdränkas med
saliv, hvarpå de åter nedsväljas, men gå då mellan två veck af matstrupen, som bilda
en ränna, ned i bladmagen och slutligen derifrån in i löpmagen. Hos kamelerna och
dvergmyskdjuret saknas den tredje magsäcksafdelningen. Blindtarmen är mycket
kort, gallblåsa saknas hos hjortarne. Icke ovigtiga för grupperingen och
bestämmandet af arterna äro hornen. Man skiljer emellan två större grupper: idislare med
enkla horn och sådana med greniga horn. De enkla hornen bestå af en från
pannbenet utväxande bentapp, omsluten af en slida af hornämne; sådana horn tillväxa
under djurets hela lifstid och fällas aldrig. De greniga hornen åter sitta på helt
korta upphöjningar på pannbenen, de så kallade rosenkransarne, och bestå
uteslutande af fast benmassa; dessa horn lossna årligen från rosenkransarne och nya
uppskjuta i de fäldas ställe. I regeln bäras de blott af hannarne, under det att
de enkla hornen pläga finnas hos båda könen. Klöfvarne äro af mångfaldig form och
storlek.

Med undantag af Nya Holland, dit emellertid kolonisterne infört dem, beba
idislarne alla verldsdelar. Dervid spörjer man en viss regelbundenhet i
hufvudgrup-pernas utbredning. Mest utbredda äro oxarne och hjortarne, inskränkta till det
minsta området deremot giraffer och myskdjur. Antiloper och hjortar tillhöra alla
verldsdelar med nyssnämnda undantag; getter, får och oxar saknas ursprungligen i södra
Amerika; inyskdjuren finnas blott i Asien och på de sydasiatiska öarna.

Nästan alla idislare äro rädda, snabba, fredsälskande, vackra, men dumma djur.
Många lefva i hjordar, alla i sällskap. Några bebo bergstrakter, andra slättbygder;,
ingen enda art lefver egentligen i vatten, men några föredraga sumpiga lågländer
framför torra slätter. Deras föda består uteslutande af växtämnen; somliga
tyckamest om gräs, löf, Örter, späda telningar och rötter, andra föredraga korn, andra
åter nöja sig med mossa och laf. Honan föder vanligen blott en unge, mera sällan
två, men undantagsvis ända till tre. De flesta idislare äro, så väl i tama som vilda
tillståndet, mer nyttiga än skadliga, om också enstaka arter icke kunna tålas, der
jordens odling nått en viss höjd. Kött, skinn, horn och hår användas för många
olika ändamål: idislarne lemna oss största delen af vår beklädnad. I tama
tillståndet visa de sig visserligen icke kloka, men mycket lydiga, tåliga och förnöjsamma,
och blifva derför för menniskan alldeles oumbärliga. Blott af de tre familjerna:
myskdjur, giraffer och antiloper är hittills ingen medlem använd såsom husdjur; alla
de öfriga familjerna äro representerade bland våra husdjur. Alla vilda idislare
jagas med ifver och tillhöra jagtens s. k. högdjur.

Första Familjen: Kameler (Tylopoda).

Denna familj utmärker sig genom den egendomligheten i fötternas byggnad,
att trampsulan utgöres af en stor puta; de två klöfvarne äro helt små, nagellika;
lättklöfvar saknas, likaså horn; öfverläppen är klufven. Med hänseende till
tandbyggnaden afvika kamelerna från alla öfriga familjer: de ega nemligen två (under
den tidigaste ungdomen till och med fyra eller sex) framtänder i öfverkäken och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:29:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/daggdjur/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free