Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. HOFDJUR (UNGULATA) -
12:E ORDNINGEN: Idislare (Ruminantia) - 2:a Familjen: Myskdjur (Moschida)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
IDISLARE.
bred trampyta ’bildas, hvilken underlättar djurens vandringar på is- och snöfält.
Svan-Ben är kort och tjock, nästan trekantig, hos bocken naken utom i spetsen, som bär
en hårtofs. Kroppen betäckes af tätt åtliggande hår, som förlänges på bröstets
sidor, mellan de bakre skänklarne och på halsen; de särskilda håren äro styfva,
temligen långa, tjocka, krusiga och visa af alla hårbildningar den mest fullständiga
cell-byggnad. Färgen vexlar i så hög grad, att man enligt Adams knappt får se två
lika färgade exemplar. Somliga äro ofvan mycket mörka, inunder smutshvita, andra
rödbruna, andra ofvan gulbrunaktiga, inunder hvita, andra hafva på ryggen en långs
gående rad ljusa fläckar. Hörntänderna stå hos hannen 5 till 7 cm. ut ur munnen,
på honan nå de ej utanför lapparne. Myskpungen ligger vid bakre delen af buken
mellan nafveln och könsclelarne och bildar en något framskjutande rundad pung af
ungefär 6 cm. längd, 3 cm. bredd och 4 till 5 cm. höjd. Små körtlar i
pungens-inre afsöndra mysken, som i medeltal samlas till en vigt af 30 gram hos ett djur.
Fig. 190. Myskdjur (Moschus moscliiferus). */ls af nät. st.
Kineserne hafva sedan årtusenden användt mysken, men. vi hafva först af araberne
erhållit kännedom om den samma. Pallas, Asiens utmärkte genomforskare, och
efter honom Adams och Radde hafva lemnat oss noggranna och utförliga
beskrifningar om detta vigtiga djur och dess lefnadssätt.
Som myskdjurets fädernesland uppgifvas de högsta Alperna i den östra
asiatiska bergfyrkanten. Det utbreder sig från Amur till Hindukuh och från 60°
nordlig bredd till Indien och Kina. Oftast anträffas det på Himalayas sluttningar mot
Tibet, i trakten kring sjön Baikal och i Mongoliets berg. Här säges det vara så
talrikt, att jägaren under en vinter kan fälla flera hundra stycken. Bäst trifves
myskdjuret i alpgördeln vid öfre trädgränsen och qvarstannar gerna på ett och samma
ställe. Anda till parningstiden lefver det ensamt, om dagen doldt i snåren, orn^atten
ute på bete. Dess rörelser äro lika snabba som säkra, det springer med antilopens
hastighet, hoppar lika säkert som en stenbock och klättrar med alpgetens djerfhet.
På snöfält, der hvarje hund sjunker ned och en menniska knappt kan röra sig, går<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0462.html
