Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första flocken: Trast-tättingar (Cichlomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 TRAST-TÄTTINGAR.
Trots detta mäter han sig likväl fullkomligt med denne. Låter den sydliga
näktergalens sång såsom en bestämd, med olika motiv och diminuendon genomväfd ariar
så kan den nordliga näktergalens slag jemföras med ett recitativ, hvari
kompositören i föredraget medgifvit sångaren stora friheter, af hvilka denne gör ett så
omfattande bruk, att man vid olika omtagningar af samma stycke allt efter hans
stämning och känsla ofta icke igenkänner det samma.
Maskar och kryp af allehanda slag, insektlarver t. ex. af myror, eller små släta
puppor o. dyl., om hösten åtskilliga slags bär utgöra näktergalarnes föda. De
upp-plocka denna från marken och äro derför genast till hands, då jorden någonstädes
uppgräfves. Sällan ser man dem jaga flygande insekter. Nästan hvarje fynd
angifves medelst ett uttrycksfullt vippande på stjerten.
Hos oss infinna sig näktergalarne i början af maj, något tidigare eller senare,.
allt efter väderleken. De färdas ensamma om nätterna, hannarne först, honorna
något senare. Hvar och en uppsöker åter den del af skogen, den trädgård, den
buske, hvari han tillbragt föregående sommar, och den yngre hannen sträfvar
alltid att få nedslå sina bopålar i närheten af det ställe, der han föddes.
Omedelbart efter den lyckliga återkomsten till hemmet börja näktergalarne slå; under de
första nätterna efter hemkomsten ljuder sången oupphörligt, förmodligen för att
tjena honan till ett tecken i nattens dunkel eller för att vinna ett fritt hjerta.
Paren förenas icke utan strid och sorg, ty hvarje hanne, som saknar hona, söker
beröfva den andre hans brud. Bobyggnaden börjas nu och fulländas snart. Boet är
ingalunda någon konstbyggnad: en hop torrt löf, i synnerhet eklöf, bildar sjelfva
grundlagret, den fördjupade delen utgöres af torr halm, säf eller vasstrån och
be-klädes af fina rottågor eller halm och gräsvippor, äfven med hästhår och växtull.
Regelbundet står det tätt öfver eller på sjelfva jorden. Honan lägger 4’till 6 ägg.
Så snart en kull blifvit lagd och rufvandet börjar, förändrar hannen sitt
uppförande. Rufvandet tager äfven hans verksamhet i anspråk och han nödgas aflösa
honan, åtminstone under några timmar mot middagen, hvarför han nu får mindre
tid till att sjunga. Visserligen slår han ännu till sitt eget och honans nöje, men
nästan endast om dagen, knappt mer om natten. För sin afkomma visa sig
näktergalarne i hög grad bekvmrade, om någon fiende nalkas, men försvara den samma
C) CD Cj v J C-> ’
äfven med mod och en rörande uppoffring af sig sjelfva. Ungarne uppfödas med
alla slags maskar och kryp, växa hastigt och lemna redan boet, »då de knappt kunna
fladdra från en gren till. en annan». Föräldrarnes ömhet om ungarne förändras
alldeles icke, om man tager dessa ur boet, innan de kunna flyga, sätter dem i en bur
och upphänger denna i boets närhet, ty äfven då mata de tillgifna föräldrarne dem
som om de ännu befunne sig qvar i boet. Redan vid midsommartiden upphöra
näktergalarne att slå. I juli vexla de drägt, och efter ruggningen skingra familjerna sig.
De resa hastigt och långt, men göra sig föga bemärkta i främmande land. En och
annan har jag anträffat i östra Sudans skogar.
Till näktergalarnes skydd råder Lenz att i större trädgårdar plantera täta
häckar af t. ex. stickelbärsbuskar och låta allt om hösten affallande löf qvarligga
kring dem. Sådana platser uppsökas gerna. Gamla näktergalar, som infångas sedan
de redan parat sig, dö regelbundet äfven vid bästa vård, cch yngre, som före
parningen mist sin frihet, uthärda fångenskapen endast vid den sorgfälligaste skötseL
.^.rc^^
:. ’-’**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
