- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
237

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALLMANXA EGENSKAPER. 237

leden; det bakre paret består af den egentliga baktån, som är den minsta, och den
yttre framtån, som är den längsta; dock händer det att den förstnämnda förkrymper
eller helt och hållet saknas.

Likasom i föregående flock antager Sun de val l här två afdelningar, af hvilka
den första innefattar flockens mest typiska medlemmar, de egentliga
hackspettar ne (Pici genuini), utmärkta genom stjertens byggnad. Stjerten består nemligen’
af 10 stora och 2 små sidofjädrar, hvilka senare icke ligga under, utan ofvanpå
de-förra. De båda mellersta stjertfjädrarna äro de längsta och starkaste, och deras skaft
aftaga mot spetsen i styrka, äro mycket böjliga och ega en betydlig spännkraft.
Medan strålarne i deras fan på fjäderns rothalfva stå tätt bredvid hvar andra och äro
förenade, bli de mot spetsen fria, tilltaga i styrka, förändra sin förra rigtning och
vända sig på båda sidorna nedåt, så att fjädern liknar ett tak, hvars ås utgöres af
skaftet. Under detta tak ligger den på alldeles samma sätt byggda andra
mellan-fjädern, och under denna åter den tredje. Den fjerde fjädern på hvardera sidan
liknar ännu den tredje, men den femte i ordningen, utåt räknadt, är bildad som
vanligt och den sjette utmärkes utom genom sitt läge äfven genom sin särskilda hårdhet.
- Det är klart att fötternas, näbbens och tungans egendomliga byggnad i
utomordentlig grad befordra hackspettarnes egendomliga lefnadssätt. Med sina skarpa,
klor, som omfatta en vidsträckt yta, hänga de sig utan svårighet fast vid lodräta,
stammar, och stjerten stöder dem härvid och hindrar dem från att glida ned. Dera
kraftiga, skarpa näbben gör förträfflig tjenst som mejsel, och stjerten underhjelper
äfven sådant arbete genom att vid hackspettarnes arbete tjena som spännfjädeiv
Tungan slutligen intränger genom sin tunna eller trådlika skapnad i alla hål och
förmår genom sin allsidiga rörlighet följa hvarje böjning i en af insekter urhålkad
gång. - Endast med undantag af Nya Holland, eller det australiska området i
allmänhet och äfvenså ön Madagaskar, äro hackspettarne utbredda öfver jordens alla
delar och äfven i norden inga sällsynta företeelser. »Deras antal», säger Glo ger,,
»stiger med ländernas tilltagande rikedom på skog och växer i den mån denna frodas.»
Verkliga paradis för dem bilda de vidsträckta sammanhängande urskogarne i länderna,
mellan vändkretsarne, särdeles i Sydamerika och Indien, ty i Afrika förekomma eget
nog blott få och nästan uteslutande små arter. I do brasilianska skogarne tillhöra
de, enligt prinsen af Wied, de vanligast förekommande, öfver allt utbredda
foglarne. »Allestädes finnas multnade, gamla stammar, öfver allt en rik skörd af insekter
för dessa skogens ensliga invånare. Der i Brasilien stillheten i den vidsträckta
vildmarken icke af bry tes af andra lefvande varelsers stämma, hör man likväl med all
säkerhet hackspettarnes rop. Meii de bebo i detta sköna land icke blott urskogarne,,
utan upplifva äfven skogsbryn och buskar, ja, till och med öppen äng.» Hos oss
finnas de i skogar, trädplanteringar och trädgårdar, men öfver allt endast ensamma,.
ty de visti sig mot andra af sin egen art otillgängliga och osällskapliga och förena
sig visserligen då och då med skogarnes små strykfoglar, hvilkas anförare och ledare
de i så fall blifva, men endast mycket sällan med andra arter af sin egen flock eller
familj. Det händer visserligen att man på ett och samma träd liktidigt kan få
se-två till tre olika hackspettarter, men ingen af dem bekymrar sig om den andra och
hvar och en går sin egen väg. Deremot kan väl hända att en särdeles stor rikedom,
på föda för en tid förenar många hackspettar af en och samma art eller af flera olika
arter, och likaså iakttager man under stryk- och vandringstiden ofta ovanligt talrika
sällskap, ja, efter en och annan iakttagares försäkran då och då till och med hela
skaror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free