Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 DAGROFFOGLAR.
fogel under sommaren alla länder från Lappland, Finland och norra Ryssland ända
till verldsdelens vttersta söder, en och annan äfven öar och till och med små holmar
v l
i hafvet. I Asien lefver han vid alla större strömmar och sjöar både i norden och
södern år ut och år in liksom i vissa delar af Afrika. I den senare verldsdelen visar
han sig åtminstone tidtals öfver allt på passande ställen så långt landet hittills blifvit
genomforskadt. I Amerika har man iakttagit honom så långt norr ut som sötvattnen
gå tillräckligt länge öppna, och härifrån ända till södra Brasilien saknas han
ingenstädes. I Australien slutligen finnes han äfven i hela landet på passande ställen.
I norden är vår fiskljuse sommarfogel, i södern, efter hvad det tyckes, strykfogel.
Hans ensidiga jagtsätt bestämmer hans lif. Han lif när sig nästan uteslutande af
fiskar, endast i yttersta nödfall af groddjur, och försmår hvarje annat byte. - Hos
oss nedsätter sig den med rätta hatade och ifrigt förföljda roffogeln för längre tid
begripligtvis endast i vattenrika trakter, men uppträder öfver allt under sin vandring
och finner till och med helt små dammar värda sin uppmärksamhet. Omedelbart efter
sin ankomst, hvilken plägar inträffa först temligen sent på våren, d. v. s. icke före
slutet af mars, börjar han sitt sommarlif och samtidigt äfven förbättringen af sitt
gamla elle,r uppbyggande af ett nytt bo, som sedan formligen blifver hans hemvist.
Till dess anläggning väljer han regelbundet träd, som skjuta upp öfver omgifningen,
om möjligt sådana, som tillåta en fri utsigt öfver ett vattendrag eller åtminstone
öfver ett fritt fält eller närbelägna öppna ställen i skog och ängar. Boet står i
enlighet härmed alltid på en betj^dlig höjd, 15 till 20 meter öfver marken, och lika
regelbundet på de öfversta toppgrenarne, aldrig på en sidogren. Emedan han bygger
sjelf och uppfiskar de flesta byggnadsämnena ur vattnet, blifver hans bo redan
genom dessa senares beskaffenhet lätt att igenkänna. Till boets underlag använder
han nemligen alltid tjocka, murkna påkar af 3 till 4 cm. i tvärsnitt, till boets öfre
del svagare qvistar, till beklädnad af dess flacka fördjupning starrgräs, halm, mossa
och trädlafvar. Påkarne plägar han uppfiska ur vattnet, mossan afsliter han i stora
stycken från trädens grenar. Såsom tillhörigt fiskljusen igenkännes boet för öfrigt
genom sin plats i de högsta trädtopparne äfvensom genom sin svagt afrundade
undra yta. Fördjupningens tvärdiameter utgör i det närmaste en meter, hvaremot
boets höjd allt efter dess ålder vexlar mellan l och 2T/2 m- Hvarje år framsläpar
nemligen fiskljusparet nya byggnadsämnen och upptornar sålunda under årens lopp
en dylik jettebyggnad. Två fiskljusbon i ett och samma träd hafva endast ytterst
sällan blifvit iakttagna hos oss. Allt efter väderleken börjar honan förr eller se-
O »l
nare, vanligen mellan d. 24 och 30 april, lägga ett ägg hvar annan dag, till dess
hela kullen, bestående af 3, sällan 4, men stundom äfven endast 2 ägg, är fulltalig.
Efter 22 till 26 dagars rufning, som börjar efter det första äggets läggning och hvari
båda föräldrarne tyckas deltaga, utkläckas ungarne, till antalet mycket sällan flera
än två. De behöfva allra minst 8, må hända 10 veckor, innan de blifva flygfärdiga;
under föräldrarnes uppsigt lemna de då boet, lära sig under deras ledning att fiska
och anträda slutligen i september, oktober, senast i november sin färd till sydliga
trakter. - Förstöres boet af stormar eller genom trädets fällande, lemnar fiskljusen
icke sällan den skog, der det stått; men beröfvar man honom endast äggen,
återvänder han det oaktadt årligen till samma häckningsplats. Finnes i närheten af en
högrest skog ett större, fiskrikt vatten, nedsätter sig en fiskljuse stundom icke långt
ifrån en annan, men vanligen tager hvarje par för sig i anspråk ett vidsträckt
område, om möjligt ett sådant, som icke ligger omedelbart intill hafskusten. Sådana
äro fiskljusens bonings- och häckniugsförhållanden hos oss, men annorlunda äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
