Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S T ORK V AD ARE. 559
Frankrike och Spanien, vandrar alla vintrar genom hela Afrika, uppträder såsom
häckfogel äfven i Palestina, i östra delen af mellersta Asien, i Kina, Indien och på
Stmdaöarua och saknas slutligen icke heller i största delen af norra, mellersta och
södra Amerika; endast i Australien har man ännu icke funnit honom. I norden
infinner han sig i slutet af april eller början af maj; sin flyttning anträder han åter
i september eller oktober. - De trakter, som skola behaga natthägern, måste vara
rika på träd, ty i dessa sofver han, och han behöfver dem för sin häckning. I träsk,
i hvilkas närhet icke finnas några skogar eller träd, förekommer han icke eller också
endast oregelbundet och alltid blott för kort tid, men på vattenrika, lågländta ställen,
hvilka åtminstone icke sakna en skyddad trädgrupp, finnes han ofta i otrolig mängd.
Med undantag af häckningstiden tillbringar han hela dagen sofvande eller i hvila,
och först med den egentliga skymningens inbrott anträder han sina ströftåg och
jagt-utflygter. Vanligen ser inan den nattliga skaran på betydlig höjd upp i luften draga
fram i alltid oregelbundna hopar och, der fogeln är vanlig, ofta på stora sträckor
täckande natthimmelen. Egentligen skygg kan man icke kalla honom, ehuru han
alltid förråder en viss försigtighet. Men man träffar honom vanligen endast om dagen
och har då framför sig en sofvande eller åtminstone sömnig fogel. Då natten
inbryter, visar sig dock samma fogel munter och rörlig, om också icke synnerligen
liflig, är dervid under alla förhållanden försigtig, undviker rädd hvarje menniska,
som närmar sig honom, och blir, om han ser sig förföljd, i hög grad skygg.
Rufningen infaller i månaderna maj till juli, vid hvilken tid fogeln med befryndade
arter bebor vissa hägerkolonier eller sjelf bildar sådana. Hans bon anläggas
vanligen midt i trädens toppar på klufna grenar eller också stödjande sig på kanten af
gråhägerns bon. Boet är jemförelsevis slarfvigt uppfördt, utanpå hoplagdt af torra
qvistar, likt ett kråkbo, inuti sparsamt beklädt med torra vass- eller starrgrässtrån.
Före början af maj finner man äfven i södra Ungern sällan ägg i bona, mot
månadens slut deremot anträffas nästan i dem alla 4 till 5 ägg. - Under förflutna
århundraden synes man hafva funnit ett särdeles nöje i jagten på natthägrar, emedan
man räknade denna fogel till högdjursjagten och värderade honom såsom villebråd.
Numera skjutes han af krypskyttar för sina tre hvita nackfjädrars skull, hvilka,
»Bismarckfjädrar» kallade, utgöra en omtyckt prydnad och förarbetas till plymer.
Fångna natthägrar ser man i de flesta zoologiska trädgårdar. De tillhöra icke de
underhållande foglarne, emedan de äfven i fångenskap sofva hela dagen.
Andra flocken: Storkvadare (Pelargi).
Storkvadarne skilja sig från föregående derigenom, att deras baktå är kortare
och med sin ledgång vid mellanfoten upphöjd öfver framtårnas plan, hvarjemte dess
klo är mindre än mellantåns, hvilken aldrig är regelbundet tandad, äfven om den
stundom har några få, oregelbundua och sneda inskärningar på sin innerkant.
Mellan-fötterna äro hos alla (utom hos ett slägte) helt och hållet klädda med nätlikt
fördelad hud. Skallen är ej så nedtryckt, att icke pannan visar sig kullrigt högre än
näbbroten. Munspringan går aldrig längre bak än under gränsen mellan panna och
näbb. Halsen är lång och smal, utan långa fjädrar, och föres under flygten rätt
utsträckt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
