Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLOMFLUGOR. PUCKELFLUGOR. EGENTLIGA FLUGOR.
familjen. De hälla sig nemligen en längre eller kortare tid på samma ställe i luften,
under det de oaflåtligt röra sina nedhängande ben. Plötsligen släppa de sig ned på
ett blad eller en blomma för att åter flyga upp lika hastigt som de kommit och
förnya sin gamla lek. Honan lägger äggen ensamma på blad, som hysa bladlöss.
S lam f l u ga n (Eristalis tcnax, fig. 59) visar sig tidigt om våren på blommor
och kan lätt af en oerfaren tagas för en drönare. For namnet slamfluga har hon att
tacka sin larv, hvilken lefver i gytja och Orenlighet, särskildt i det orena vattnet vid
gödselhögar och i rännstenar. Larven, som är grå och jemntjock, har en längd af
24 mm. samt dessutom ett trådlikt bihang, som liknar en råttsvans. På buken har
han en rad af borst, hvilka underlätta hans rörelser, i
synnerhet då lian för att för puppas måste krypa ett litet stycke
uppför.
Puckelflugor (Phoridcc, Hypoceridce eller
Tri-.neuridtä). - Hit höra små, egendomliga, svarta flugor,
som med stor liflighet springa omkring på blad, plank och
stundom äfven på fönsterrutor. De flyga litet och ogerna.
Sitt namn hafva de fått på grund af ryggens starka
kull-righet. De lefva såsom larver i svampar och andra saftiga
växtdelar eller såsom parasiter hos andra insekter. - Bäst
bekant är Phora incrassata, som kryper in i bikupor for
att lägga sina ägg under huden af nära fullväxta bilarver
oo o o
i celler, som ej ännu blifvit täckta med lock. Larven
förtär bilarvens f ettkropp och förpuppar sig inom sju dagar
på bottnen af bikupan. Efter ytterligare tolf dagar
framkommer flugan, som öfvervintra!’ under barkfjäll. Bilarven
dör och ruttnar. Denna lilla fluga är således en ganska
farlig fiende till våra bin.
Egentliga flugor CEumyidcc). - Till denna stora
och vigtiga afdelning höra omkring 1800 svenska arter eller
nära hälften af alla våra tvåvingar. Ehuru i öfrigt mycket
t. J CZ/ <L-
olika sins emellan, utmärkas de dock allesammans af pannans
tydliga springa och den stora pannblåsan, som vid
kläck-iiingen framträder ur pannspringan och afspränger
larvhudens lock. Pannspröten äro 3-ledade och ändleden
försedd med ryggborst. Sugsnabeln är sällan hornartad och
stickande, utan har vanligen breda sugläppar, oledade
mun-trådar och två borst. Fötterna hafva två fotputor, hvilka hos hannarne ofta äro
mera utvecklade än hos de till växten nästan alltid större honorna. Larverna lefva
dels parasitiskt inuti andra insekter, särdeles i fjärillarver, dels i ruttnande djur- och
växtämnen, som de hastigt förtära, dels inuti lefvande växtdelar. Här nedan kunna vi
endast omnämna några exempel ur de vigtigaste af de många hithörande grupperna.
Parasit flugor n a fTachina), af hvilka Skandinavien eger mer än 300 arter,
äro små, men pålitliga väktare, skapade att upprätthålla j em vigten i naturens stora
hushållning, derigenom att deras larver, merendels flere på samma gång, lefva som
Brehm, De ryggradslösa djurens lif, 2:a uppl. 7
Fig. 70. Månfläckig
blom-fluga (Scceva selenitica). a.
flugan, förstorad, b. larven
utsträckt, c. den samme
sammandragen och mycket
förstorad, d. en pupphylsa. e. f.
den samma förstorad, sedd
från sidan och från buken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
