- Project Runeberg -  Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif /
158

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

LEDDJUR. INSEKTER, HALFVINGAR,

förekomma sällan i stora sällskap samt sitta aldrig länge sugande på samma ställe.
Härigenom blifva de sällan skadliga. En mängd arter (öfver 200) förekomma i alla
delar af vårt land.

Slägtet Tettigonia har valsformig kropp och blåslikt uppsväld panna. Man
känner mer än 500 arter, som nästan alla tillhöra Sydamerika. En art (T.
quadri-punctata) synes i fig. 140, f sittande på det blad af korsblomman, som är omedelbart
öfver orangeblomknoppen.

Bland svenska arter är Grodsputen eller Spottstriten (Philaenus spumarius,
fig. 142, d) högst märkvärdig genom larvens lefnadssätt, ty det är han, som gör att
pilarne »gråta» och att vissa örter äro delvis omgifna af ett hvitt skum. Om hösten lägger
honan sina ägg i barkspringor eller på örtartade växter. Nästa vår framkommer en
grön, undertill plattad larv, som borrar sitt sugrör i växten för att derur suga näring.
Den saft, som gått genom larvens kropp, framkommer såsom ett hvitt skum, likt spott
eller såplödder, och tjenar till att afhålla andra insekter och foglar. Detta skum
omgifver larven fullständigt. Sitta inånga intill hvar andra, sammanflyta de talrika

CJ CJ O ’ v

a

Fig. 142. a. Vide-träcllus (Lachnus mminalis); 3-faldig förstoring. - b. Ginst-bladloppa (Psylla

genistal); 3-faldig förstoring. - c. Öronstrit (Ledra aurita) i naturlig storlek; nedanför djurets-främre

del, sedd från sidan och förstorad. - d. Grodsput (Philcenus spumarius), förstorad. - e. Centrotus

cornutus; mellersta figuren visar hufvudet och halsskölden, sedda framifrån; allt förstoradt.

skumblåsorna och nedfalla droppvis såsom tårar, i synnerhet när en molnfri himmel
bådar varmt, torrt väder. Först då larven genom sista hudömsningen blifvit en fullt
utbildad insekt, kommer han fram ur skummet, som derefter snart torkar bort.

._.

Oronstriten (Ledra aurita, fig. 142, c), som förekommer sällsynt i södra
delarne af vårt land, är den största svenska arten och kännes lätt igen på halssköldens
öronlika flikar.

Till slägtet Cercopis höra de största arterna i familjen. På gruppbilden (fig. 140, d)
afbildas, sittande på ett orangeblad, den svarta, med två hvita tvärbaud tecknade C.
bivittata från Java.

Bladloppor (Psyllidte eller Chermetidce*). - Så benämner man små
egendomliga djur, som i mycket likna bladlössen, men i allmänhet äro något större och

* Thomson, C. G., Öfversigt af Skandinaviens Chermes-arter i Opuscula Entomologica. 8. 1877,
pg. 820-841, och Reuter, O. M., Till kännedomen om Sveriges Psylloder i Ent. Tidskr. B. 2. 1881,
pg. 145-172.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:29:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/ryggrad/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free