Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUFVUDFOTINGAR. 275
FÖRSTA KLASSEN:
HTJFWDFOTIMAK (CEPHALOPODA).
Hufvudfotingarne hafva sitt namn deraf, att de ega ett från den öfriga kroppen
tydligt afsatt hufvud, som uppbär en krans muskulösa, rörliga bihang (armar), hvilka
göra tjenst som rörelse- och griporgan. Hos alla nu lefvande hufvudfotingar, med
undantag af Perl båtarne (Nautilus), äro armarne besatta med sugskålar, hvilka dels
äro af betydelse för att fasthålla bytet, dels vid djurets kringkrypande på hafsbottnen.
Hvarje sugskål, hvars omkrets hos de 10-armade Cephalopoderna utgöres af en
brosk-artad ring, består för öfrigt af ett muskellager och uppbäres antingen af ett kort
skaft eller sitter omedelbart på armen. Lägger sig nu sugskålens kant intill ett
föremål och skålens hålighet genom muskeltrådarnes sammandragning förstoras, så
uppstår ett rum med förtunnad luft; skålen suger sig derigenom så fast, att hon ofta
yid försök att med våld skilja henne från föremålet afslites från armen; och om ett
större antal sugskålar verka samtidigt, låter djuret snarare hela armen fara, än det
släpper sitt föremål. Vid basen äro armarne
förenade genom en hud, som hos en del arter
sträcker sig ända fram mot armspetsarne. I midten,
mellan de symmetriskt ordnade armarne, ligger
munöppningen, omslutande tvenne starka,
vertikalt mot hvar andra verkande hornartade käkar
(fig. 242, a, b), som hafva utseende af en
papegoj-näbb. På hufvudets sidor sitta de stora ögonen,
som innehålla nästan samma delar som hos ryggradsdjuren; de omslutas närmast af
en fast kapsel, som framom ögat ofta fortsattes i en tunn och genomskinlig
hornhinna, hvilken antingen är hel eller genomborrad af ett hål, genom hvilket vattnet
inkommer i främre ögonkammaren. Särskildt anmärkningsvärdt är det inre
brosk-skelett, som tillkommer hufvudfotingarne och ställer dem ej blott framom de öfriga
blötdjuren, utan i detta afseende högst bland de ryggradslösa djuren. Det vigtigaste
och allmännast förekommande stycket i detta skelett är ett hufvudbrosk, som
omsluter hjernan, svalgringen och hörselblåsorna samt med sina skålformiga sidodelar
understödjer ögonen. Andra broskstycken finnas i armarne, r}rggen, för mantelns
tillslutande (si u t br os k) och till stöd åt fenorna (fenbrosk). Den från hufvudet
väl begränsade bålen omgifves af en punglik mantel, som på ryggsidan omedelbart
Öfvergår i hufvudet, men på sidorna och undertill har en fri kant. På midten af
undra sidan framskjuter öfver mantelkanten den s. k. tratten (fig. 243, a), hvars
spets är rigtad framåt, den vida änden deremot bakåt, inåt pungens hålighet. Detta
organ tjenstgör såsom fortskaffningsorgan vid simningen. Det vatten, som inkommer
i pungen under den fria mantelkanten, pressas nemligen genom mantelöppningens
tillstängande förmedelst brosklister, som passa in i motsvarande fördjupningar på
Fig. 242. a. Underkäk, b. Öfverkäk
hos Sepia. Nät. st,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
