Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stående att misstänka, att endast detaljen
intresserar honom. Och han går till väga på detta sätt
inom alla de områden af mänskligt vetande, som
för närvarande sysselsätta världen. I
samhällsvetenskapen, hvilken på mänga håll börjat intaga
filosofins plats, skönja vi samma böjelse. Och mot
alt detta slungar Heidenstam sitt i lefnadsglädjens
namn uttalade anatema. Och han säger till
nutidens människor: ,,I skolen alla dö, utan att hafva
smakat glädjen att vara till." Det är en bland- \
ning af Rousseau och Epikur i detta egendomliga
system, som man kan framleta ur skaldens spelande
tankar.
Och genom hans dikter går „den gamla
heliga", hvilken gäckar honom själf, som hon gäckar
alla andra lefvande väsen. Denna gamla heliga,
hvilken städse visar honom, att drömmen om
oblandad lycka är en dröm, att människan städse blir
sig lik, och att oförnöjsamheten ligger i hennes
väsen lika visst som lyckokrafvet, hon är alls icke,
kvad en kritiker behagat yttra, lifvets prosa.
Den gamla heliga är alt i människan, som
lefver opp igen, fast man länge trott det vara dödt,
det är lifvets oblidkeliga lagar — så till vida är
det prosan — samt därtill alt det djupast liggande,
för kulturens omdaning oåtkomliga, som aldrig dör,
men städse korrigerar. I denna egendomliga
gestalt, som möter icke blott Hans Alienus, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
