Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Godt, jag skall ta dig på försök. Står du inte ut,
skall jag ge dig någonting lättare.
Wills sträcka var mellan Red Buttes, vid norra
Platte-floden, till Three Crossings, vid Sötvattnet — sjuttiosex mil.
Hela detta område utgjordes uteslutande af ödebygder
och vildmarker, och den som älskade spänning och stark
sinnesrörelse, kunde sannerligen- få sitt lystmäte häraf. En
dag kom Will fram till sin slutstation endast för att få veta,
att den ryttare, som skolat aflösa honom, blifvit dödligt sårad
af indianer. Som det icke fanns någon annan till hands, gick
han in på att rida de nya åttiofem milen i stället för den
sårade. Han fullgjorde detta värf och företog sedan sin
åter-ridt som vanligt — en bragd om 322 mil i sträck. Ryttaren
fick icke någon hvila, men hästombyte egde rum tjugutvå
gånger under färden — den längsta som någonsin gjorts af
en ponyexpressryttare.
Kort härefter stiftade Will bekantskap med California
Joe, en märklig man, typisk för den tid och de förhållanden
som fostrat honom. Han stod bredvid en hög kullerstenar
vid sidan af vägen, när Will först fick syn på honom, och
ponyexpressmannen grep genast efter sin revolver. Den
okände lät då tvärt geväret sjunka och räckte upp händerna
till tecken af vänliga afsikter. Will höll in hästen och
mönstrade intresseradt mannen, som var helt och hållet klädd i
bockskinn.
California Joe, som gjorts allbekant genom general
Custers bok »Lifvet på prärierna», var en man med präktigt
utseende, hög och rak som en fura. Hans rödbruna hår hängde
i lockar ned öfver axlarne, han bar helskägg, och hans skarpa,
pigga ögon lyste som stjärnor. Han härstammade från en
familj i östern och hade egentligen åtnjutit en god
uppfostran, fastän den numera ej så ofta kom till användning.
— Är inte du pojkryttaren jag hört talas om — yngste
ryttaren på routen? frågade han på sin utpräglade
gränsdialekt. Will jakade och sade hvad han hette.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
