Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wadstein, Elis, Alfer ock älvor. En språkligt-mytologisk undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. WADSTEIN. ALFER OCK ÄLVOR. 161
10) »jordart>>.
4
Sv. alv grundenn, såmm är inunderr matjordenn åkk består av sand
ällerr annann ofruktsamm jordart » , » grus- och klapperblandad jord, under
matjorden»¹ , allver, allvare »hedar med svag eller ingen skog, öde ställen,
stenig utmark>4 , no. elva-sand » yderst ufrugtbar Sand » (anf. st. föres or-
det till elv »Aa », men förf. finner ordet »besynderligt, da »Elv » (= Aa)
ikke bruges » i de trakter, varifrån ordet är antecknat), ? gda. aalƒ³ª, ty.¹²,
schweiz. elb, elm »eine Art Thon von gelber Farbe ; die weisse Mergel-
schicht unter dem Torfboden, sandiger Boden, abgeschlemmter Sand, fr.
blanc fond», bair. àlbm » loser Kalkgrund unter der Dammerde» .
5a
Med dessa germ. ord böra enligt min mening följande jämföras : lat.
albarium materia alba et diluta, quæ tectorio illinitur ad parietes deal-
bandos, quæ plerumque calx est » 16, it. alberese »pierre à chaux », span.
albarís »
>Weisser Thon» , albero » Kreideboden», albita » Feldspat », albitane
>Ödland» ock gr. ptov »de quovis pulvere» .
11) »bärj ».
>>>
Hit höra till att börja med följande ord : fht. alba, alpa, Albûn, Alpûn,
mht. albe, Alben, mt. alve, ty. Alpen » Alp(erna) » , lat. Alpes, mht. albe,
latinis. alpes, ty. alp(e), alm »Weideplatz im Hochgebirge . » Enligt den
jällande åsikten, som stödjer sig på en uppjift av SERVIUS ( 4:de årh. ä.
Kr.), skulle detta ord vara lånat från kelt. alp, alb »
>Hoher Berg. » KLUGE,
Et. wtb. synes till ock med anse, att ordets ursprungliga betydelse icke
skulle vara bärj » , utan »Viehweide im Hochgebirge. » Även utom kelt.
måste dåck ett hithörande ord av betydelsen bärj » hava eksisterat. Detta
stödjes till att börja med av att Alpes har använts icke blått om de bärj,
som nu benämnas Alperna, utan även om åtsjilliga andra bärj, t. ex. Al-
pes ( Pyrene). A. Arverne, A. Astoricenses; så kallar SAXO det norska
Dovretjäll för Alpes Dofrinæ. Detta synes tyda på, att ett liknande in-
hemskt ord flerstädes funnits. Vidare är följande yttrande av P. FESTUS
(2.dra årh. ä. Kr.) att beakta : album ... a græco ... após appellatum .
Sabini tamen alpum dixerunt. Unde credi potest, nomen Alpium a can-
dore nivium vocitatum » . Detta visar, att också bland de gamle fanns en
annan åsikt om ordet än den av SERVIUS hyllade. Även finnas åtsjilliga
40 Med detta ord jämför KALKAR, Ordbog etc., det gda. alv " en stor vide eller plads i
himmelen eller paa jorden, streckende sig efter de fire hovedhiørner" . Detta alv är emellertid
i stället idäntiskt med isl. (h)alfa, "region", "Verdenskant, Himmelegn“ 7. Även i fda. förekȧm-
mer ordet utan h , vilken fårm härleder sig från sammansättningar, i vilka h stått i injud.
41 Se t. e. LINDEMANNUS, Corpus grammaticorum latinorum, II. 4.
Uppsalastudier. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
