Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 817. Järnvägsbyggnad
817:8-9
: 423 Dimensioner
Sliprarna skola vara skrädda eller sågade å minst två
motsatta sidor. De skrädda eller sågade ytorna skola
vara plana och parallella och sliprarna vid ändarna
avskurna vinkelrätt mot längdriktningen samt i
allmänhet raka.
I utlandet är den fyrskurna slipern (fig. a) den
vanligaste, i Sverige däremot den tvåskurna (fig. b). Under
senare år har man dock gått in för att i största möjliga omfattning inköpa
fyrskurna sliprar. Sliprarna böra helst ha samma dimensioner. Omväxlande smala
och breda sliprar försvåra åstadkommandet av ett homogent spårläge.
Vid de svenska normalspåriga banorna användas för närvarande sliprar av följande
längder: 2,5, 2,7, 5,0, 7,2 och 8,1 m. 2,7 m sliprar läggas i huvudspår med stark
eller medelmåttig trafik och 2,5 m sliprar å banor med ringa trafik och i sidospår.
Beträffande toppbredd sorteras sliprarna i två huvudgrupper, 220 mm och
däröver resp. 210 mm. De förra användas i huvudspår med stark eller medelmåttig
trafik, de senare i banor med ringa trafik och i sidospår.
Sliprar med en längd av 2,7 m och däröver skola vara 160 mm tjocka, övriga
sliprar 160-150 mm.
Vid de smalspåriga järnvägarna förekomma följande slipersdimensioner:
bredd tjocklek längd
spårvidd 891 mm........ 18-20 cm 12,5-15 cm 1,5-2,0 m
» 1 067 mm........ 20-22 cm 15 cm 2,1 m
: 424 Stapiing
Vid stapiing av sliprar bör noggrant iakttagas, att luften lämnas fritt spelrum
mellan sliprarna. Sker stapiing på fuktiga ställen, måste särskilda underlag
anordnas. Såvida tak ej kan anordnas över slipersupplag, läggas de övre sliprarna
tätt och i lutning eller täckas staplarna med bräder, kasserade sliprar eller dylikt.
Fig. :423
a) fyrskuren b) tvåskuren
sliper sliper
: 425 Impregnering
Impregnerade sliprar skola i motsats till de oimpregnerade uppläggas tätt intill
varandra.
Impregneringen har till ändamål att öka sliprarnas livslängd. Det bästa hittills
kända konserveringsmedlet är kreosotoljan, som erhålles ur stenkolstjära. På
grund av svårigheten att anskaffa kreosotolja har under senare år impregnering
med arseniksalter, dels Bolidensalt, dels det tyska arseniksaltet »Basilit» kommit
till stor användning. Huruvida arsenikimpregnerade sliprars livslängd kan
mäta sig med de kreosotimpregnerade kan på grund av bristande erfarenhet ännu
ej avgöras.
: 426 Sliprars livslängd
Medellivslängden för sliprar kan enligt undersökningar vid SJ (1946) sättas till
för oimpregnerade sliprar i huvudspår................... 13 år
» » » » sidospår..................... 15 »
» kreosotoljeimpregnerade sliprar i huvudspår.......... 22 »
: 43 Räler
De vanligast förekommande rälstyperna äro dels den bredbasiga
rälen eller vignolrälen (se fig.), så uppkallad efter en engelsk
ingenjör Vignoles, dels gaturäler (se kap. 852).
Av den bredbasiga rälen förekommer ett stort antal typer. I
tabellen å nästa sida lämnas några huvudmått beträffande de
vanligaste vid SJ förekommande rälstyperna samt för
jämförelses skull även några utländska.
Fig.: 43 Vignolräl
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
