Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 862. Invallning
862:2
Alstringsbåtnad uppkommer som följd av
torrläggningsdjupets ökning. Sedan efter
jordundersökning markens värde i fullt
torrlagt skick bestämts kan denna båtnad
beräknas med hjälp av en s. k.
grade-ringskurva utvisande markvärdet som en
funktion av torrläggningsdjupet. Kurvan
har olika utseende för olika ägoslag och
olika jordar. Vanliga graderingskurvor för
åker, se fig. Jfr även vad under : 32 sägs
angående dikesdjup.
Exempel: Antag en åker med styv lerjord
med ett värde i fullt torrlagt skick av
2 000 kr/ha. Markytan för en viss
ägofigur ligger före dikningen 0,4 m och
efter dikningen 0,9 m över MW i det
avlopp (sugdike) som avvattnar marken. Med hjälp av diagrammet erhålles då
blivande markvärde 95 % av 2 000 kr. = 1 900 kr/ha
nuvarande markvärde 38 % av 2 000 kr. = 760 »
••• alstringsbåtnad 57 % av 2 000 kr. = 1 140 kr/ha
Om utpräglade flöden förekomma måste korrigeringar företagas med hänsyn härtill.
Brukningsbåtnad är värdet av markens genom dikningen underlättade brukning.
Den kanske mest påtagliga fördelen ur denna synpunkt uppkommer, då öppna
avlopp ersättas med täckta ledningar, varigenom större odelade markytor
erhållas, som medgiva rationellare maskinanvändning. På grund av de starkt
skiftande lokala förhållandena har någon formel för brukningsbåtnadens
beräknande ej kunnat uppställas utan uppskattning får ske från fall till fall.
Båtnadsberäkningarna äro för närvarande under översyn, varför nya metoder
kunna tänkas framkomma.
Lönsamheten av ett torrläggningsföretag framgår vid jämförelse mellan
totalbåtnaden och kostnaden för företaget.
:24 Deltagningsskyldighet m. m.
Skyldighet att deltaga i kostnaden för ett avlopp, som berör flera fastigheter,
regleras i 7 kap. vattenlagen (VL). Som grundregel gäller att var och en har rätt
att torrlägga sin mark, även om avlopp därvid måste gå fram över nedanför
liggande fastigheter. Deltagningsskyldighet beräknas i huvudsak efter den båtnad
var och en har av torrläggningen. (Se särskilt 7 kap. 23—27 §§.) För fastställande
av tvångsdelaktighet fordras syneförrättning enligt 10 kap. VL, vilken i regel
handlägges av lantbruksingenjör efter ansökan hos vederbörande länsstyrelse.
Se även 882:7.
:3 Öppna diken
: 31 Användningen av öppna avlopp
Öppna avlopp användas särskilt då relativt stora vattenmängder skola avledas,
i synnerhet om bottenlutningen är ringa. Skulle större rördiameter än 1 m fordras,
är det av ekonomiska skäl oftast ej möjligt att använda rör. Sådana lämpa sig ej
heller om undergrunden är lös (torv, dyjord e. d.), så att sättningar kunna befaras.
Öppna avlopp ställa sig i allmänhet billigare i anläggning än täckta och äro
åtkomliga för kontroll.
: 32 Tvärsektionens utformning
Tvärsektionen utformas i regel med plan botten samt raka slänter i lämplig lutning.
Bottenbredden göres vid mindre diken vanligen 0,3 m. Vid större avlopp blir
erforderlig kapacitet på avloppet bestämmande. Vid mycket stora avlopp göres
Fig. :23 ’
Vanliga graderingskurvor för åker
639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
