- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
92

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 9. Ett återseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Genom en uppsnappad skrifvelse hade nämligen i
svenska högkvarteret klara bevis vunnits för att han
under sitt vistande på Wanås stått i förbindelse med
snapphanarne, och ett bland ändamålen med Ulfelds besök på
Wanås nu var att försäkra sig om hans person. Detta
hade han äfven meddelat i det bref, han afsände från
Hanaskog, men som denna lika litet som hans föregående
skrifvelse kommit fru Maren till handa, hade hon ingen
aning om vare sig besöket eller dess ändamål. Då hon
på natten emottog sina gäster, trodde hon att junker
Rud sof godt i sin säng, och hon blef på det högsta
uppskakad öfver underrättelsen att han deltagit i det
nattliga öfverfallet.

Allt detta jämte sin fullkomliga ovetenhet om Ruds
hemliga förbindelser med friskyttarne hade hon nu
förklarat, och Ulfeld, som kände henne för väl för att
misstro hennes ord, lofvade att för den unge konungen
framställa hennes sak i den bästa belysning. Emellertid var
det en ledsam historia att junker Rud kommit undan,
och Ulfeld lofvade sig själf att ingen möda skulle sparas
för att gripa honom. Fru Maren hoppades dock — för
hans mors skull — att detta icke skulle lyckas, men
den tanken behöll hon, klokt nog, för sig själf.

»Vi hafva ännu icke», sade Ulfeld i det han mätt
och belåten reste sig från frukostbordet, »haft det nöjet
att se edra tvenne unga systerdöttrar, fru Maren, men
kanske söka de nu i en ostörd morgonsömn en
ersättning för nattens oro, som förmodligen låtit förnimma
sig äfven i jungfruburen. Jag brinner af nyfikenhet att
få återse dem som vuxna kvinnor, ty de voro barn, då
jag sist såg dem, och förmodligen äro mina unga vänner
här ej mindre angelägna att få nedlägga sin hyllning
för deras fötter.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free