Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
noga se till, att dessa skrufvar ej komma för högt eller för lågt. Det finns
nemligen på dessa tangenter tvenne (i fig. 41 synliga) pelare eller, så till
sägandes, ett blind-städ och en blind-klack, afsedda att förekomma att fjedern
blir för mycket böjd, när den slår an, vare sig mot det verksamma städet eller
mot den verksamma klacken. Ställas nu förenämnde skrufvar för högt, så kan vid
telegraferingen’ häfstången träffa blind-städet, innan hennes fjeder träffar det
verksamma städet. Ställas de åter för lågt, så kan häfstången träffa
blindklacken, innan fjedern träffar den verksamma klacken. I det förra fallet
uppkommer afbrott i ledningen för den utgående, i det sednare uti ledningen för
den inkommande strömmen.
Af de båda yttre skifvorna a och c (se fig. 41), som höra ttll den å
fjeder-tangenterna vanligen anbragta batterimoderatören, kan hvilkendera som helst
medelst en propp förenas med den medlersta skifvan i, på hvilken städet är
anbragt. Till den högra skifvan c, märkt med S. B. (stora batteriet), går en
tråd från batteriets ena pol; och till den venstra skifvan a, märkt med L. B.
(lilla batteriet), går en tråd från något element inuti batteriet.
När skifvan S. B. är, medelst propp, förenad med midtelskifvan, kommer
vid telegraferingen hela batteriet i verksamhet. När deremot skifvan L. B. är
förenad med midtelskifvan, kommer vid telegraferingen endast den del af
batteriet i verksamhet, som befinner sig mellan förenämnde mellantråds
utgångspunkt och- den poltråd, som går till strömledarens föreningsskifva.1 Den
återstående delen af batteriet är i detta sednare fall icke inlänkad i ledningskedjan
utan hänger blott med sin ena ända vid kedjan.
\ Häfstångens beröring med klacken har ett tvåfaldigt ändamål. Derigenom
att häfstången, när telegrafering ej pågår, af sig sjelf ligger an mot klacken,
sättes mottagningsinstrumentet i förening med linien, så att stationen dymedelst
alltid står klar att uppfatta signaler eller skrift. Men äfven under
aftelegrafe-ringen är vid afsändningsstationen häfstångens beröring med klacken, näst efter
det hon varit i beröring med städet, af väsendtlig nytta, ej blott derigenom att
mottagningsstationen blir i tillfälle att »afbryta», utan ock derigenom, att
trådens »urladdning» underlättas.
En väl isolerad telegraftråd kan jemföras med en Leydnerflaskan
Telegraftråden motsvarar den inre beläggningen, det omgifvande (torra) luftlagret
motsvarar det isolerande glaset, och jorden eller andra trådar, upplagda på samma
stolpar, motsvara den yttre beläggningen. Af den elektricitet, som först
utströmmar i tråden, bindes en del vid trådens yta. På de ledare (jorden och
andra telegraftrådar), som representera flaskans yttre beläggning, uppstår
nemligen genom fördelning (inducerad) elektricitet, oliknämnig med den i
hufvud-tråden utgående, hvilken inducerade elektricitet binder en del af
hufvudströmmen vid hufvudtrådens yta. Först sedan denna induktion uppnått det
maximum, han kan antaga, uppstår en konstant strömning i hufvudtråden. Tilldess
detta inträffat, säges tråden befinna sig uti »föränderligt tillstånd»; derefter
anses han inträda i »oföränderligt tillstånd».
Den del af den utgående strömmen, som sålunda bindes vid hufvudtrådens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
