Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Nåltelegrafer; magneto-induktionsnyckel; visaretelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•324
stoppstiften, mot hvilka de yttre nålaine slå, förskjutas till höger eller venster;
till följd hvaraf nålarne kunna få göra större eller mindre utslag åt ena eller
andra sidan; hvilket är af nytta, när konstanta luftströmmar hålla nålarne i
sned riktning.
Ii är en inrättning, medelst hvilken apparaten kan kastas ur linien och
åter insättas i den.
Vid kabeltelegrafering användas ej sällan nåltelegrafer, dock af helt annan
konstruktion än de nu beskrifna. Vi återkomma längre fram till degsa nyare nåltelegrafer.
§ 112. Mot Morsetelegrafen har man med fog anmärkt, dels att dess
stationsledningar äro ganska invecklade, dels ock att dess begagnande förutsätter
mycken öfning och vana.
Visaretelegraferna hafva deremot särdeles enkla stationsledningar. De
vanliga bokstäfverna äro i alfabetisk ordning placerade vid omkretsen af en vanligen
liggande rund tafla, i hvars midt ändan af en derunder stående axel skjuter
upp. På denna ända är anbragt en horisontalt gående vef, som med sitt handtag
sträcker sig till eller utöfver taflans omkrets. Telegraferingen går helt enkelt
till på det sättet, att man vrider vefven så, att den kommer midt öfver den
bokstaf, man vill angifva, samt der gör ett uppehåll. Elektriciteten öfverflyttar denna
rörelse till en å mottagningsstationen befintlig visare, hvars axel befinner sig i
medelpunkten af en mindre, äfvenledes rund tafla, vid hvars omkrets bokstäfverna
också äro utsatta i alfabetisk ordning. Visaren följer vefvens rörelse så, att
begge passera samma bokstäfver i samma ögonblick; och, när vefven får stanna
öfver en viss bokstaf på sin tafla, pekar visaren, som stannar i samma
ögonblick, på samma bokstaf på sin tafla.
Deremot hafva visaretelegraferna ofta ett, hvad man skulle kunna kalla, mera
inveckladt maskineri, som till följd af mekanisk nötning m. m. lättare kan komma
i olag, hvarvid apparaten vanligtvis måste sändas till en verkstad för att
repareras. Denna olägenhet skulle kunna skattas lika med olägenheten af
Morsetelegrafens mera invecklade ledningar.
Att förvärfva nöjaktig färdighet att expediera med visaretelegraf, torde
allmänhet erfordra lika lång tid, som åtgår för ernående af sådan färdighet att
expediera med morse-telegraf. Det är väl sant, att det kan vara möjligt för
nästan hvilken person som helst att, så godt som utan ali föregående öfning,
afsända ett telegram med visaretelegraf; men med ungefär enahanda framgång
kan ock en person gripa sig an med morse-telegrafering, redan efter några få
dagars öfning. Om likväl visaretelegraferna skulle i detta hänseende hafva ett
litet försteg framför morse-telegraferna, så hafva de sednare deremot större
företräden i andra hänseenden.
Med morse-telegraferna kan man, utan repetition, telegrafera på längre
håll, i synnerhet om man begagnar sig af öfverdragning, hvilken utväg ej står
visaretelegraferna till buds.
När skrift afläses från visaretelegrafen, är det svårt att genast nedskrifva
bokstäfverna i den ordning de komma, i synnerhet om telegraferingen sker raskt.
Telegrafisten måste nemligen med ögonen oaflåtet följa visarens rörelser. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
