Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lacus patrice promovenda.[1] Från Upsala begåfvo sig Anders
och Jacob åter hem. I nationsförteckningarna för
höstterminen 1751 anmärkes nämligen om dem: «vistas på
hemorten». Samma anteckning förekommer beträffande Anders
Chydenius äfven för vår- och höstterminen 1752; om Jacob
uppgifves däremot att han dessa terminer åter studerade vid
akademin i Åbo.[2] Äfven brodern Samuel, som vårterminen
1749 vistats hemma, höstterminen 1749 och hela året 1750
i Upsala, vårterminen 1751 i Örebro och Upsala, höstterminen
1751 och vårterminen 1752 i Stockholm, återvände först till
höstterminen sistnämnda år till Åbo. Anders Chydenius
dröjde i föräldrahemmet ända till vårterminen 1753.
Under sina studentår sysselsatte sig Chydenius äfven
med vittra öfningar, hvilka mycket intresserade honom.[3]
Sålunda berättar han själf att han på en fest i Gamlakarleby
år 1750, vid tiden för drottning Lovisa Ulrikas nedkomst
med prins Fredrik Adolf, d. v. s. i medlet af juli, höll ett
tal öfver «Finnars flor under Sveriges krona».[4] Så vidt
man vet, finnes detta tal icke mer i behåll.
[5] Men till
eftervärlden har från samma tid bevarats ett annat prof på
Chydenii håg för vitterlek, på samma gång ett vittnesbörd om
hans kärlek till det för hemlandet egendomliga språket: ett
på finsk runometer affattadt fägnekväde.[6] Poemet skrefs
1751 för att celebrera prins Gustafs, sedermera konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
