Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En och annan riksdagsman uppskattade dock själfva
offentlighetsgrundsatsens betydelse. Till de främste bland
dem hörde Chydenius. Han hade, redan då han anlände
till riksdagen, klart för sig att tryckfriheten, såsom han själf
säger, var «ögnastenen i ett fritt rike».1) Förmodligen
emedan han icke var nöjd med de förslag till införande af
skrif-och tryckfrihet som i adeln väckts, uppsatte Chydenius ett
eget memorial i saken, hvilket enligt hans själfbiografi
inlämnades i prästeståndet af en hans landsman, den redan
ofta omnämnde lektorn Kraftman.
Man har med stöd af Chydenii berättelse om det
ursprungliga memorialets omarbetningar, men med förbiseende
af att han enligt samma berättelse dock slutligen affattade
memorialet «som han [jag] tyckte»,2) funnit det icke utgöra
ett adekvat uttryck för hans ståndpunkt i frågan.3) Den i
sina uppgifter ytterst varsamme tecknaren af Frihetstidens
politiska historia har inskränkt sig till ett uttalande därhän
att «det af Kraftman ingifna memorialet om tryckfrihet lär
vara författadt af Chydenius».4) Huru med författarskapet
verkligen förhåller sig, utvisar konceptet till det
ifrågavarande aktstycket, som finnes bland Chydenii efterlämnade
papper.
Detta koncept är skrifvet med Chydenii egen hand;
äfven ändringarna hafva verkställts af honom själf. En
jämförelse mellan konceptet och det af Kraftman inlämnade
memorialet visar fullständig öfverensstämmelse i det sakliga
*) Pol. Skr., s. 434.
*) Pol. Skr., s. 435.
8) Palmén, a. a., s. CVI.
4) Malmström, a. a., s. 415, not. – Det har funnits positiv grund för
ett litet tvifvel om riktigheten af Chydenii berättelse. Chydenius har nämligen
säkert begått ett misstag i sin relation, då han säger att Serenius bedt honom
rådgöra i saken med den bekante Joh. Arckenholtz, «då nyligen inkommen till
Stockholm» (Pol. Skr., s. 434). Emellertid inlämnades Chydenii memorial af
Kraftman i prästeståndet den 12 juni 1765, medan Arckenholtz ej förr än den
19 november s. å. erhöll ökning i sin pension, för att sättas i tillfälle att
återkomma till riket och utarbeta Fredrik I:s historia (Riksd.-Tidn., s. 293), samt
faktiskt först i böijan af följande år anlände till Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
