Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej hafva magt att hindra dess tryckning, om auktor sådant påstår, (i
hvilket fall tryckningen äfven komme att stadna på auktorens, men ej
censors ansvar), bör utskottet dervid påminna, att äfven ett sådant
inseende vore dels onyttigt, dels ock skadligt.
Onyttigt vore det, emedan en auktor, som vågar på egen risk
trycka det som censor ogillat, och derför stadnar i äfventyr, då fast
lättare med det samma kan svara för det, som af censor blifvit ansedt
för oanstöteligt. Hade censor ingen magt att förbjuda något från
trycket, kunde honom ej heller något ansvar påläggas för det han råder,
hvarför han dervid så mycket friare kunde ledas af godtycke, och dess
improbation blefve ett visst slags band på domaren att göra honom
till viljes emot en värnlös auktor; och ehuruväl goda råd aldrig böra
föraktas, och förnuftige auktorer aldrig lära försaka dem, ehvad de
gifvas af den som beklädt censorsembetet eller någon annan, gifves
dock ingen orsak, hvarför just en enda person i hela riket skulle blifva
alla andras rådgifvare, eller hvarför icke andre lärde och redelige män
lika väl få ega samma rättighet. Man har derför orsak att hellre
befara flere skadliga följder genom en sådan rättighet för en censor; ty
då kunde, lärde och vittre män derigenom bringas att hellre afhålla
sig ifrån skrifters utgifvande genom trycket, än vilja emottaga råd och
undervisaingar af den de i lärdom och förfarenhet trodde sig vara
vuxna; hvarutinnan utskottet så mycket mindre kan misstaga sig, som
det med säkerhet, kan berätta, att flere lärde män redan vägrat
underkasta sina arbeten censors öfverseende, och derföre, ehuru mot
censur-lagame, utan dess påskrift låtit här i Stockholm trycka flere upplagor
af dem, men genom förnyandet af detta tvång, lätt kunna afhållas att
hedra och gagna fäderneslandet. Litteraturen skulle äfven härigenom
på lika sätt som förut genom afgift till censor graveras, och [det] kunde
icke genom något förbud förekommas; hinder och uppehåll af det som
i någon måtto vore stridande antingen emot censors intresse, eller dess
tänkesätt, skulle utom dess ofelbart blifva många skrifters öde; och i
fall ändtligen auktorers brott vid någon viss domstol komme att dömas,
som med censor vore af enahanda tänkesätt eller intresse eller på något
sätt kunde influera på livarandra, vore skriffriheten blott till namnet
i behåll.
Utskottet tror derföre denna tidpunkt för vårt kära fädernesland
vara så mycket angelägnare att använda till censurens afskaffande men
försvar af friheten, som försynen sjelf på ett utmärkt sätt just nu banat
vägen dertill, emedan ejjest snart kunde hända, att nationen faller i
ny töcken, då det som nu vore lätt, blifver en annan gång platt
omöjligt att verkställa. År och dag, som förr skrifvet står.
Uppå riksens höglofliga ständers stora deputations tredje utskotts vägnar:
Ut in protocollo,
C. von Kochen.
L. De la Rose.
And. Ph. Forssenius.
Johan Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
