Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antecknas bör, att äfven kapellanerne Stenbeck och Bundy
uteslötos på grund af konventionen, men att å andra sidan
konceptprotokollet dock innehåller en antydning om, att åtminstone för
någre medlemmar rent personliga motiv äfven verkat något. Såsom
följande paragraf ingår neml. en anteckning, att biskop Mennander
härefter anfört, hurusom Österbotten hade omkr. 70 kapellan er,
hvilka utgjorde en så stor korps, att de borde ega sin särskilda
riksdagsfullmägtig, och att de äfven tidigare åtnjutit rätt att
ensamme ställa riksdagsman. „Ehuru nu herr biskopen fann vid
komminister Ghydenius åtskilliga omständigheter, som gjorde hans
fullmägtigskap enligt ståndets beslut olagligt, så ville dock herr
biskopen för framtiden reservera Österbottens kapellaner den
rättighet att hålla deras särskilda riksdagsman. Betta ansåg ståndet
billigt och beslöt derföre att, hvad Österbottens kapellaner
vidkommer, framdeles utlåta sig till befrämjande af sådan deras billiga
förmån“.
Denna stilisering, hvilken antagligen återgifver hvad som vid
sammanträdet verkligen passerat, har emellertid sedermera ersatts
med en annan, af innehåll att Mennander, sedan Ålands pastorers
och Österbottens kapellaners ombud uteslutits, dock trodde böra
öfvervägas, huruvida nyss bemälta presterskap måge få tillstånd
eller ej att hålla egen riksdagsman, med anledning hvaraf ståndet,
finnande biskopens erinran ganska berömlig och öm i afseende å
dess presterskaps rättigheter, förklarade sig hugadt. att vid
riksdagens slut påtänka författning i detta ämne för hela rikets
presterskap samt att då jemväl „taga i billigaste skärskådande“ Ålands
pastorers och Österbottens kapellaners rätt.
Den 14 Sept. begärde prosten Welin på Chydenii vägnar utdrag
af protokollet rörande hans uteslutande, „hvarvid icke heller
ståndet något erinrade, utan gerna biföll att resolutionen utan
diskurserna må honom lemnas“. En särskild omständighet tvang
Chy-denius att kort derefter lemna orten; han fick nemligen till
Norrköping — Consistorii ecclesiastici i Åbo kallelse att prsestera
pastoralexamen! Det antagande ligger ganska nära till hands,
att de hemliga driffjädrarne äfven härvid drifvit sitt spel. Huru
än härmed må hafva varit, så afiade Chydenius sin examen 1769,
och vann följande år befordran till Gamla Karleby pastorat.
Åter förgå några år, hvilka denna lefnadstecknings föremål
framlefde i träget men obemärkt uppfyllande af sina presterliga
pligter. För offentligheten framträdde han dock äfven nu en
gång af särskild anledning; han uppmanades neml. af Gamla
Karleby stads innevånare att med ett offentligt fägnetal medverka
vid firandet af Gustaf IH:s kröning den 29 Maj 1772. Af varm
öfvertygelse och med retorisk ståt prisade talaren då den unge
konungens snillegåfvor, hans nit att bevista rådkammarens och
domstolars öfverläggningar, hans talegåfva m. fl. dygder samt
bedrifter, öfver hvilka „hela Europa flatnar.“ Talet trycktes samma
år hos Salvius i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
