Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stället möta vi underdånige lofsjungare af konungens vishet,
öf-verläggningar om ceremonier och ärestoder, uppvaktningar,
fäg-netal och handkyssningar. Man kunde tro, att nationen, uttröttad
af den feberaktiga, allt omfattande verksamheten under föregående
halfsekel, nu med oblandad tillfredsställelse velat åt sin så högt
älskade regent öfverlemna alla omsorger med den tröttsamma
regementsbördan *).
Men äfven dessa torftiga handlingar från 1778 och 1779
förvara dock några vittnesbörd om Chydenii ståndpunkt och
ådagalägga, att han, — fastän i konungskt sinnelag och beundran
för Gustaf HI:s personliga egenskaper täflande med bvem som
helst — dock icke var villig att handlöst öfverlemna åt styrelsen
de offentliga angelägenheternas vård.
Vid prestaståndets öfverläggning om bevillningen den 8 Dec.
1778 öfverlemnade han till ståndets bepröfvande genom ett
memorial, huruvida icke ständerna kunde finna nödigt att tillse, om
den vid föregående riksdag faststälda bevillningen kunde vara
tillräcklig för statsverkets behof, samt huruvida icke den samma
i all händelse borde ställas på vissa år, t. ex. 4 eller 5, efter
hvilkas förlopp den sedermera kunde efter omständigheterna
antingen upphöra, ökas eller minskas. Memorialet bordlädes**), och
lärer ej upptagits alldeles väl. Åtminstone föreslog biskop Celsius
omedelbart derefter „såsom ej mindre nödvändigt än med ordning
och anständighet öfverensstämmande“, att alla memorial i förväg
skulle för talmannen uppvisas, hvartill ståndet biföll. Den 18 Dec.
samma år anmälte statsutskottet, att hans majestät väl icke velat
besvara sina undersåtar med ny bevillning, men som den för tiden
utgående bevillningen vore för rikets taifvor oundgänglig,
tillstyrkte utskottet, att med dess utgörande „än vidare må
fortfaras“. Biskop Ltttkeman förordade i underdåniga ordalag bifall
till detta förslag, hvarå ståndet äfven beslöt, att ifrågavarande
bevillning skulle „till nästa riksdag“ fortfara. Med det samma
ansågs förmodligen Chydenii framställning vara afslagen. Hvilken
vigt frågan om utsättande af viss tid för bevillningen samt
ständernas rätt att granska statsförvaltningen emellertid fortfarande
hade, det ådagalägger de följande riksdagarnes historia. Redan
denna gång funno sig ständerna föranlåtna att vid utfästandet af
faddergåfva m. fl. presenter åt det kungliga husets medlemmar
bestämma viss tid för den frivilligt åtagna afgiftens utgörande.
En månad senare, den 14 Januari 1779, öfverlade
presta-ståndet om tid för bankens revision. Biskoparne Benzelstjerna,
*) Jemför Geijer, Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år
efter hans död öppnade papper, II, sidd. 144, 158 (gamla upplagan; nya
uppl. I, 253, 262). Vid riksdagen 1765—66 utgjorde prestaståndets protokoll
1633 mycket tätt skrifna foliesidor. För riksdagen 1778—79 utgör
protokollet 527 sidor med utdragen stil och glesa rader.
**) Protokollet ådagalägger tydligt, att ett skriftligt andragande
blif-vit af Ghydenius inlemnadt, men hvar det samma bevaras, är mig obekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
