Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vederläggning af de skäl, hvarmed man söker bestrida Öster- och Vesterbottniska samt Vesternorrländska städerna fri seglation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan sägas, vet jag intet Utan att behöfva gräfva uti de äldsta
ålderdoms gömmor, läsas uti handelsordinantien af den 10 Februari 1614,
§ 2 dessa orden: de norrländske städer, som äre Hudiksvall, Hemösand,
Uledborg och Vasa, vde vi på någon tid titt görandes, och till dess vi oss
framdeles annorlunda förldarandes varda, efterldta med sina egna skepp att
segla uUändes; och i 4 § lemnas ej allenast sjö- utan ock uppstäder i
riket frihet att segla till norrländska städerna. Man har således i brist
på sanningar nödgas skarfva uti något annat.
§ 5.
Men hvad de så högt åberopade privilegier egenteligen beträffar
för sjöstäderna, som härigenom skola kränkas, får jag lof att erinra,
hvilka städers privilegier detta rör. Nemligen intet Gefle stads, emedan
ingen af norrländska städerna, enligt handelsordinantien af 1617 har
frihet att dit segla. Intet Åbo, ty ehuru samma ordinantia tillägger
österbottniska städer frihet att äfven segla dit, är dock sjöfarten å,t den
kanten så besvärlig och osäker, att det är nästan ingen som från
Österbotten idkas åt den kanten. Saken angår således ingen annan än
Stockholm, och måste det vara dess privilegier, som genom den nya påtänkta
seglationen skola kränkas.
Huru härmed är beskaffadt, är för hvar sanningsälskare och i
. synnerhet hvar svensk man värdt att veta. Det kunde annars mången
bakom ljuset stäld af ett förment inbrott i ett stånds privilegier sättas
i tvekan om lagarnas och löftens helgd och hvar mans deraf flytande
säkerhet.
Hvad de äldsta denna stads undfångna privilegier beträffar, ehuru
de äro både många och mångfaldiga, så emedan dem nu mera i
anseende till de under senare Sveriges regenter utkomna nyare privilegier
ingen bindande kraft kan tilläggas, vill jag hellre gå dem alldeles förbi,
än med ett onödigt upprepande af dem draga läsarens eftertanke från
sjelfva saken.
De senare äro dessa: drottning Kristinas af den 10 Mars 1636
och den 29 Januari 1646; konung Karl Gustafs af den 28 Juni 1655;
konung Karl XI:s af den 23 Augusti 1673 och den 15 April 1676.
Dessa innehålla väl ibland annat förunta friheter för Stockholms
borger-skap att få drifva handel med norrländingame, men om de äro gjorda
till en grundlag, den aldrig, hvarken nu eller framdeles, utan allmänna
säkerhetens rubbning kan i något mål förändras eller limiteras, det bör
på det ömmaste öfvervägas.
§ 6.
Skola Stockholms stads privilegier anses för fundamental-lag, så
bör vid deras uppsättande varit all erforderlig kunskap 1) om den då
varande handelns afsigter åt alla kanter; 2) om alla i evärdeliga tider
möjliga handels-händelser; 3) [borde] alla, som genom samma
privilegier trott sig förfördelas, fått aflemna sina skäl och erinringar deremot,
och 4) [hade det tarfvats] en domstol, som hvarken kunnat förledas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
