Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationala vinsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lod guld samt 5464 marker 1/2 lod silfver svara emot den derpå
använda kostnad och arbete och flera socknars dertill anslagna ränta med
mera? eller om icke för allt detta mångdubbelt så mycket silfver och
guld kunnat införskrifvas efter den högsta kurs? eller om en sådan
patriotism eller kärlek för svenskt guld och silfver ökat verkligen den
nationala vinsten? och om de blott måste underhållas i hopp om rikare
afkastning för framtiden?
Mån ändtligen arbetarnes och allmogens klagan och fattigdom
omkring och vid bruken, då de tvingas dervid, icke vittnar om nationens
förlust och den håg hos dem finnes att använda sin tid och [sina] krafter
på det, som vore dem och riket för närvarande tid nyttigare?
Jag talar här alldeles icke om sådana bruk, som utan allmogens
och arbetarenas olägenhet ega bestånd; de äro rätt så dyra rikets
klenoder, som någonsin landtbruket, handel och manufakturer.
§ 8.
Häraf flyter alltså sjelfmant, att det blifver onödigt för högsta
magten att genom, några författningar draga arbetare från den ena näringen
till en annan.
Huru många statsmän hafva icke likväl sysselsatt sig med detta!
Nästan hela Europa arbetar derpå, att genom tvång eller förmåner draga
folket utur sina förra näringar och föra dem in uti andra. Man
berömmer sig af så stor national vinst, som den nya tillverkningens värde
är, och glömmer oftast bort, att de dervid nyttjade arbetarne i sin
frihet torde hafva tillverkat varor i sin förra handtering till lika högt, eller
högre värde, — då det i ena fallet var ingen vinst, men i det andra
en verklig nationens förlust.
Om tio man uti en näring tillverka varor för 100 daler om
dagen, men i en annan ej mera än för 80, så är klart, att nationen i det
senare [fallet] förlorar på dessa tio mans arbete dagligen 20 daler.
Antingen dessa tio arbetare nu få fritt sälja sina tillverkningar, eller
ock otvunget ackordera sig dagspenning hos dem, som sköta samma
näring, blifver skilnaden i deras dagspenning alltid i samma proportion,
och då är ofelbart, att de gå in uti den förra, såsom både dem och
nationen mera lönande.
Men tvingas samma arbetare att för 20 procent mindre blifva i
den andra näringen, äro dessa 20 procent nationens och deras förlust.
Huru onödiga synas icke då författningarna i slika mål vara?
§ 9.
Hvarken tillverknings- eller utskeppningspremier hålla här prof,
att på något sätt öka eller befordra den nationala vinsten.
De äro nästan öfver hela Europa, men i synnerhet i England,
mycket uti bruk, men öka ofelbart allestädes nationernas verkliga
förlust. Tillverkningspremierna skada enkelt, men exportationspremierna
på ett dubbelt sätt.
Finnas arbetare nog uti en näring, och tillverkningspremier icke
desto mindre bestås, drages för mycket folk utur andra näringar, [man]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
