Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisning till svar på de magister Chydenius förestälda 14 frågor rörande Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det på dessa fartyg, i det han räknar dem hvartdera till 100,000
daler, då likväl af alla 248 icke voro flera än 41 öfver 100 lästers
drägt, hvilka större fartyg, efter den tidens låga räknevärde öfver
huf-vud tagna, näppeligen kunde gå öfver 100,000 daler hvartdera, och
således alla de andra långt derunder; emedan de, så mycket mig kan
vara vetterligt, för hankens räkning icke kommit att undergå någon
värdering, eller några bankolån på dem blifvit beviljade.
Yid trettonde frågan anmärkes, att det måste vara ett
skogs-rop, som gäller mine kritici uti öronen, att man vill förqväfva all
sjöfart i Sverige, hvarvid min siste kritikus hör äfven ett annat: att man
söker förstöra bruk och låta utländska expediter utskeppa vårt tackjem.
Herrar kritici kunde derföre af skogarnas genljud begära svar
på denna fråga, ty mig tillkommer det icke.
Jag har på det enfaldigaste sökt följa ett sundt förnuft och
nationens sanna intresse. Om det i någon måtto stött några enskildas [-[intresse],-] {+[in-
tresse],+} har jag med godt samvete derföre icke kunnat göra afsteg från
sanningen. Jag har denna tiden talat, skrifvit och arbetat på svenska
sjöfartens lättande och utvidgande så mycket som någon annan.
Hvad tanke jag hyser om våra brukshandteringars drift, kan
läsaren nogsamt inhemta så väl af mitt svar Om folkutflyttningen § 16,
som mitt Omständliga svar 10 till och med 14 §§.
Men jag måste uppriktigt bekänna mitt fel, att jag uti medlen till
ett godt ändamål icke kunnat, efter vår tids smak, vara nog konstig
att antaga med en fides carbonaria hvad andra hållit för godt, eller få
det i mitt hufvud, att staten kan blifva mägtig och folkrik, så länge
författningarna privilegiera en del att få suga sig stinna af
medborgares svett.
Den fjortonde frågan slipper jag lättast, då jag frågvis nyttjar
i det mesta herr kritici egna ord, med några små upplysningar.
När jemtillverkningen, sedan produktplakatet 1724 utkom,
tilltagit från 260,000 till 333,300 skeppunds årligt smide, förmedelst sys-
«13. Om man skulle förqväfva all seglation i Sverige, gifva
utländin-gen fritt tillstånd att, som i gamla tider, genom expediter upphandla vårt
tackjern i bergslagen och nedlägga allt stångjernssmide, samt upphäfva
förbudet mot mas teträns, spirors och skeppstimmers utförsel, — menar herr
Ohydenius då, att våra nuvarande båtsmän, skeppstimmerkarlar, repslagare,
segelsömmare och hammarsmeder skulle gifva sig upp till de norra orter,
att der göra nyplöjen eller nya uppodlingar på den ort, [der] de vistas?
Skulle de icke snarare, som instruktionen för den unge Polaetus lyder,
hvil-ken pag. 105 [ofvan sid. 2081 citeras, smälta bort genom döden eller vika
utur riket, då ae icke längre hade tillfälle att idka den T näring de från
ungdomen blifvit uppfostrade till; — på sätt som ungefär hgen 600 sysslolöse
fabriksfolk i denna sommar flytt till Ryssland?“
„14. När jemtillverkningen, sedan produktplakatet 1724 utkom,
tilltagit ifrån 260,000 skeppund till 333,300 skeppunds årligt smide; öm folkhopen
i samma proportion ae förra åren tilltagit, som sedan tabellverket utkommit,
neml. på 11 års tid till 258,451 själar, oansedt det pommerska kriget, (se
Gontinuationen af Oförgripliga tankar med bifogade 70 frågor, pag. 14); om
jorden blifvit uppodlad till så många tusende tunnland, som ae vid hvarje
riksdag ingifna landshöfdingerelationer intyga, ifrån 1724, då produktplakatet
utkom, — hvarföre vill man då utropa ett så nyttigt plakat för en
riksför-derflig olyckskälla ?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
