Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Venedig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Venedig.
»Venedig återstår dig», hade min mor sagt flera gånger
under resan norrut. Men som jag var skeptisk och visste
att jag alltid spände mina förväntningar för högt, förhöll jag
mig ganska passiv.
Venedig blev sista droppen i bägaren, och en droppe så
fyllig, att bägaren nästan svämmade över.
Jag vet, att det på vissa håll anses omodärnt,
okonstnärligt och sentimentalt, att beundra Venedig. Jag kan bara
tycka ganska synd om dem, som ha den åsikten. Den som
inte kan känna den enastående tjusning, som utstrålar från
något så sällsynt som Venedig, som inte kan isolera sina
intryck, därför att han störs av några bräkande amerikanska
turister eller en och annan död katt i någon kanal – om
honom tycker jag mest, att »det är värst för honom själv».
Då misstänker man nästan, att han har en »trollsplint» i ögat,
eller – något av »bräcka» innanför västen – eller att han
föresatt sig att vara originell.
Det finns ju folk, som trakta efter att vara originella
genom att inte låta sig imponeras eller beröras av vad »som
slår an på kreti och pleti». För min egen del är jag lycklig
över att kunna insupa den egendomliga tjusning, som ligger
likt stoftet av en fjärilsvinge över denna unika kvarleva av
romantik på vår mer eller mindre banaliserade jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:21:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/caprikli/0339.html
