Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta lärer emedlertid ej så sällan skett; ty de Helige
Bröderna tyckes hafva varit i ständig rörelse. Äfven hade
flera kloster egendomar och fisken i alla trakter af
Dal och Wermeland, dit ofta Munkar färdades. Utanför
dessa kyrkor voro kors uppresta, vid hvilka folket förrättade
sin andakt, när i kyrkorna ej var Gudstjenst. Det
talas derföre ännu i Wermeland om att krypa till korset.
Som Dopet här i förstone skedde genom neddoppning uti
vattnet, ansågos alla de källor heliga, i hvilka dop blifvit
förrättadt, och äfven vid dem förrättade folket sin andakt.
Flera sådana heliga källor utvisas ännu både i Wermeland
och på Dal, och om valfärderna till dem midsommarsnätterna
upphört, så har det skett nyligen. Kyrkorna voro
små, och bevisas derigenom orimligheten af den stora
folkmängd, man före Digerdöden vill tillerkänna norden.
Ödeborgs kyrka t. ex., som efter all sannolikhet blifvit
före denna farsot byggd, och då utgjorde enda kyrkan i
Fergelada och Torps Gäll, är, ehuru sedermera två gånger
tillbyggd, ganska liten. Det var visserligen här
ingen stor folkmängd; men den, som var, utdog nästan helt
och hållet i denna förskräckliga pest. Uti Skara Stift, till
hvilket Dal och Wermeland då hörde, dogo 400 Prester.
I Wermelands Bergslag utdog hela befolkningen, utom en
gosse och två flickor. Af brist på Lärare, samlades folket
från flera härader till Gudstjenst i Wermskogs kyrka.
De som qvarlefde i Elfdalen, hade, för att få sina barn
döpta, icke Prest närmare, än i Örebro. Många kyrkor
blefvo efter denna farsot ödelagda. Många, som ansågos
öfverflödiga, raserades sedermera vid Reformationen.
Det gifves i Carlstads Stift knappast någon Socken,
der icke traditionen förmäler, att kloster varit. Med full
historisk visshet vet man dock ej, om något enda här
funnits. Att kloster skulle varit på Lurön i Wenern, derför
är väl något skäl, och man visar efter det ännu ruiner.
Det säges hafva varit bebodt af både Munkar oeh Nunnor;
men dess ringa omfång, 19 steg långt och 8 bredt,
tyckes göra ett dylikt sammanboende nära nog omöjligt.
Snarare skulle jag anse det hafva varit ett slags Hospitium
eller Kapell för sjöfarande på Wenern, tillhörigt
Bernhardinermunkarne i Warnhem, Warnamo kloster, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
