Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fernow och Fryxell säga hafva varit i Warnums Socken, och
efter hvilket, besynnerligt nog! Fernow fann ruiner i en
bottenlös mosse, är utan all tvifvel Warnhems kloster i
Westergöthland. Gudvalla, som Fernow säger hafva
varit uti Glafva Socken, var beläget på Gothland och
detsamma, som äfven kallades Roma eller Ruma. Hesselskog
omnämnes icke som kloster i någon äldre skrift, men
deremot som præbende åt Domprosten i Skara. Hvad ännu
mera styrker mig i den öfvertygelsen, att hvarken i
Wermeland eller på Dal något kloster funnits, är, att
donationer af gods i dessa landskap till något dervarande
kloster aldrig finnes nämnd; då deremot kloster, på andra
orter i riket belägne, fått här många egendomar till
skänks. Så gaf t. ex. Hertig Birger 1220 till Nunnorna i
Riseberga allt laxfiske i Wermeland, hvilket dock
sedermera mellan flera kloster fördelades. Lagman Haldo
Stråhle och hans Fru skänkte 1268 till samma kloster
elfva gods i Wermeland. Helena Pedersdotter gaf 1320
hela Rudha skogen, som sedermera blef en hel
kyrkosocken, till bemäldte Riseberga. År 1349 fick Nydala
kloster rättighet till notdrägt uti Hoviloa å i Wermeland.
Hade nu kloster funnits i Wermeland eller på Dal skulle väl
också de någon gång blifvit med gåfvor ihågkomna.
Anledningen till sägnerna om de många kloster här skulle
varit, är, att här voro många klosterhemman, och dem har
traditionen med tiden förvexlat med sjelfva klostren.
Biskoparne i Skara styrde Wermeland genom en
Kanik, som var Prost öfver hela Länet och kallades
Landsprost. Att en Kanik bodde 1347 uti Tingvalla, det
känner man med visshet. Som desse Kaniker voro
Ledamöter uti Skara DomCapitel, underrättades Biskopen af dem
om tillståndet i landet och om Presternas uppförande. Dem
ålåg ock att hålla visitationer i Stiftet. Detta skedde
stundom, men sällan, af Biskoparne sjelfva. De Prester, som
då befunnos felaktige, pliktfäldes. Vid en visitation 1315
dömdes Dominus Nicolaus in Uttercullero (Yttra Ullerud),
att för begångne excesser gifva till Biskopsbordet i
Skara sina curias (gårdar) uti By. Åren 1431 och 1435
visiterade Biskopen Siggo Uddonis uti Wermeland. Denna
lär varit bland de sista visitationer, som der skett; ty då
Jesper Marci blef Superintendent i Wermeland, hade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
