- Project Runeberg -  Carlstads Stifts Herdaminne / Första delen /
15

(1845-1848) [MARC] [MARC] Author: Johan Hammarin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

småningom, att det knappast märktes. I Wermeland och på Dal
försiggick Reformationen tyst och fredligt. Det enda,
öfver hvilket man der klagade, var, all mässan förrättades
på ett språk, som enhvar förstod. Derigenom skulle,
menade de, Guds Ord blifva vanäradt, ty det kunde ju
hända att drängarne, då de från skogarne hemförde bränsle,
kunde roa sig med att, liksom en vanlig visa, sjunga
mässan. I allmänhet var folket förmycket okunnigt för att
inse skillnaden emellan de gamla och nya lärosatserna,
och derigenom skedde ombytet så mycket lättare. Det
hade fästat sig endast vid Ceremonierna, och äfven
länge efter Reformationen blefvo de på flera ställen
bibehållna. Af en gammal Räkenskapsbok, förd i Bolstads
Socken och nu förvarad på Gymnasii-Bibliotheket i Carlstad,
finner man, att Chrismalia och Rökelser der ännu 1537
voro i bruk. Hvad vid Reformationenu var för Gustaf det
svåraste, var bristen på dugliga Lärare. Dertill hade han
i förstone ej andra än enfaldiga Landtprester och
Munkar, hvilka blifvit ifrån barndomen i den Påfviska
vidskepelsen insyrade. Att desse genast skulle insett de nya
lärosatsernas värde och straxt öfvergått från den tro, de
hyst under hela sin lefnad, hade varit ett underverk. De
flestas hela omvändelse bestod deruti, att de togo sig
hustrur. Att predika voro de ej vana, och föga visste de
ännu, hvad de skulle predika. Till de okunnige
Landtpresternas undervisning utgäfvo visserligen Reformatorerna
Olaus och Laurentius Petri samt Laurentius Andreæ flera
böcker; men fråga är, om synnerligi månge den tiden
funnos, som kunde läsa. Ännu 1542 afsattes en Kyrkoherde
i Högsäters Pastorat för det, att han ej kunde läsa i
Bibeln. När okunnigheten var så stor hos Lärarne, kan
man föreställs sig, hvad den skulle vara hos åhörarne.
Samma okunnighet fortfor ock länge efter Reformationen,
och vidvarar kanske ännu hos Allmogen på några ställen i
Stiftet. När Anundus Haquini 1663 tillträdde Carlskoga
Pastorat, funnos i hela församlingen blott tre personer,
som hade psalmbok. Men denna brist på upplysning
egde ej rum endast i Sverige. I början af förra seklet lät
en af Tysklands Furstar kungöra, att den, som åt honom
kunde fånga en lefvande tomtegubbe, skulle få 20 Rdr
i belöning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:30:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/carlstadsh/1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free