- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
279

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRISKT MOD, I UOSSAR BLÅ! 279
han för natten valt uti den mycket omtalade lilla lägerplatsen.
Poster utsattes åt alla sidor; ty man kunde icke vara säker på
ett försåtligt anfall från den ryska arméen.
Segervissa voro dock svenskarne, de samlade sig i hopar
och sjöngo och hurrade samt tullade marketenterskornas i hast
uppslagna bord på mat och dryck.
Jublande sjöngo en del caroliner kring ett marketenteri-
bord, under det att de höjde sina bägare:
Hell, kamrater! Högt må sången skalla,
Vunnit hafva vi ett härligt mål!
Låten ölet uti bägarn svalla,
Dricken alla hurtigt kungens skål!
Tiodubbel styrka öfverända
Kastades utaf vår lilla tropp;
Sveriges konung icke om kan vända,
Han vår herre är och är vårt hopp!
Men icke långt bakom de jublande, sjungande och dric-
kande carolinerna stodo gömda i skogen de ryska partigängarne
Boduslakotvski, Bolski och Lichnowsky med sina vänner.
När Bolski hörde segerjublet och såg de svenska solda-
ternas glädje, knöt han hotfull sin hand mot svenskarne och sade :
— Kamrater! Så snart det blifvit hvila i lägret, skola vi
med kraft rycka an mot de hundarne. Vi hafva vänuer, fångna
vänner, där i byggnaderna. De skola alla bli fria och med
deras hjälp skola vi spetsa de sofvande svenskarne. De ana
icke nu den stora fara, som sväfvar ötver deras hufvuden.
De jubla blott, de segerdruckna carolinerna. Men vänta! Det
blir väl snart äfven vår tid att jubla!
Åter hördes sång. Det var en annan grupp, som nu stämde
upp, under det att de höjde sina dryckeskärl:
Lustigt glam i våra käcka leder,
Storm i sinnen, storm i fröjd och sång!
Skål för gammal, sveaboren heder,
Skål för kungen, skål ännu en gång!
Vi ha springa lärt de moskoviter !
Vi ha pröfvat gladt vårt svenska stål !
Fördt af sveamän det stålet biter!
Skål! Drick ur! För Sverige är vår skål!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free