Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 3. Ovilja mot skolor för svarta; miss Prudence Crandall; antislafverikonvent i Philadelphia 1833; dess program och organisation; omfattadt af studenterna vid Lane seminarium; strid mot abolitionisterna; förföljelser; pöbeldemonstrationer 1835; James Birney; en skräckväldets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi skola sträfva efter att rensa kyrkorna från all partiskhet med hänsyn till
slafveriet.
Vi skola uppmuntra det fria arbetet framför slafarbetet genom att föredraga
dess produkter; och
Vi skola hvarken spara möda eller medel för att förmå hela nationen att
lämna sitt bistånd härtill.
Vår förtröstan står till lefvande Gud. Må vi personligen bli tillintetgjorda,
våra principer skola aldrig bli det. Sanning, rättvisa, förnuft och humanitet
måste och skola ärorikt segra––».
Sådan var organisationen af den nya amerikanska antislafveriförfattningen.
Mången rättänkande frihetsvän skall helt visst nu som då icke fullt gilla dess
något väl radikala syfte och icke obetingadt godkänna arten af dess propaganda;
men en hvar måste dock böja sig för desse mäns själfuppoffring, deras storslagna
nit och glödande sanningskärlek. I detta penningdyrkande, lycksökande Amerika
voro de ädla idealister, icke utan ett släkttycke med Frankrikes girondister,
hän-gifna patrioter och än mer, de voro folkets politiska samvete, de voro dess
för-manare och varnare i stunder af politisk frestelse och fara; framför allt hafva de
demaskerat slafagarnes despotism och visat denna i all dess nakenhet, i dess
oförenlighet med landets fria institutioner.
Föreningens upprop väckte naturligtvis allra största uppmärksamhet, hvilken
dock visade sig mera som hätsk ovilja än som anslutning.
Bland dem, som först hyllade det nya programmet, voro studenterna vid det
af Arthur Tappan stiftade frisinnade Lanes teologiska seminarium. Dessa studenter
voro till största delen söner af slafägare i Södern; de flesta af dem voro redan
mogne män; alla hade de till en början slutit sig till kolonisationsplanen. Men
Garrisons »tankar» om denna åstadkommo jämte den nya antislafveriföreningen,
till hvars president Arthur Tappan blifvit vald, en fullkomlig omslörtning.
Studenterna utlyste ett diskussionsmöte, som varade i flera dagar. Detta
leddes af Theodor Weld, redan före sitt inträde i seminariet känd som talare
och författare; särskildt hade hans skrifter »Bibelns åsikt om slafveriet», »Slafveriet
sådant det är» och »Kongressens makt öfver slafveriet i distriktet Kolumbia» väckt
uppseende.
Resultatet af diskussionen blef, att alla studenterna med acklamation slöto
sig till det nya emancipationsprogrammet och stiftade ett antislafverisällskap.
Lanes seminarium låg emellertid i den ifrigt sydstatsvänliga staden Cincinnati.
Studenternas diskussion väckte här — liksom för öfrigt landet rundt — oerhörd
sensation; förföljelser, liknande dem man ägnat miss Crandall, sattes i gång mot
seminariets såväl lärare som lärjungar; särskildt öfverhopades dessa med hotelser
i brefform, oftast illustrerade med afskurna strupar, afhuggna hufvuden, blodiga
tungor hängande ut ur blödande munnar o. s. v.
Till slut utfärdade seminariets president ett påbud om antislafveriföreningens
upphäfvande bland studenterna; följden blef, att dessa samt och synnerligen
lämnade seminariet, sålunda protesterande mot munkafle och tanketvång. De flesta
af dem ägnade sedermera hela sitt lif åt slafsaken; men de mest berömde voro
dock Theodor Weld och Henry Stanton. Den förre satte sig i spetsen för ett
slags skola i New-York för utbildande af »missionärer» för det stora
emancipations-verket. Under flera veckor lyssnade dessa till de äldre talarnes och organisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
