Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Notarien börjar kampanjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hm, tänkte notarien, det där var allt en af de
rätte, en af dessa ryska anarkister, som vår förra
liberala regering beskedligt nog låtit innästla sig här
i Stockholm, ja till och med, enligt hvad det
uppgifves, hålla en slags hemlig kongress på Folkets hus.
Jo, jo, men. Han tycktes vara en smula ängslig
för den nya regeringen. — — — Det var otäcka
ögon den karlen hade. När man såg in i dem, var det
alldeles som att stå framför en ångpanneeldstad. Så
länge luckan är sluten märker man föga af den inre
elden, men då och då öppnas den, och då ser man
den förtärande glöden, som gnistrar och sprakar.
Visst och sant är att den karlen skulle jag, trots hans
onekligen rätt civiliserade yttre, knappast vilja möta
i en mörk skog. Fy så’na ögon!
Notarien hade god tid att analysera sina intryck
af ryssen, ty timmarna skredo oändligt sakta och
ingenting annat inom hans starkt begränsade synkrets
förmådde nämnvärdt ådraga sig hans uppmärksamhet.
Plötsligt märkte han dock att där låg något
hvitt under bänken just vid den plats, där ryssen
suttit. Han böjde sig ned och tog upp det. Ett
bref! — Nej, inte ett riktigt bref utan ett något
nedsolkadt, öppet kuvert, som saknade utanskrift.
Däremot saknade det inte innehåll. Han framtog ur
detsamma en liten fyrkantig pappbit, liknande de
polletter man vid offentliga tillställningar får på sina
öfverplagg men utan det för dylika vanliga hålet.
På ena sidan syntes bilden af en exploderande bomb,
tydligen handmålad och i flera färger, samt
därunder ett mystiskt tecken liknande en hebräisk
bokstaf. På den andra sidan stod, skrifvet med rödt
bläck: »Söndag kl. 11. P. M.» — Något annat fans
ej i kuvertet.
Notariens tankegång, där han satt med den mystiska
pappbiten i hand, formade sig sålunda: Det där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
