Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI
Finska Språket, till sin natur, lika poetiskt,’) som,
dant, finnas till (500 särskilt deraf härledda (icke sammansatta)
ord, hvilka alla i sig bibehålla, ehuru under olika
modifikationer, grundbegreppet, och byars många sammanlagda, olika,
flexions-foriner, torde uppgå till minsl 50,000 särskilta
ordhöjningar. (Detta skola vi framdeles, någon gång, genoin
fullständiga bevis, närmare illustrera).
2) Finska språket är i mer än ott afseende poetiskt. Icke
nog dermed, att det i allmänhet uttrycker sig under
symboler och allegorier, hvarvid det, liksom de Österländska
tungomålen, älskar jileonasmer och hyperboler, utan
karakteriserar det sig isynnerhet genom begagnande af
smekord (Diminutiva och Frequentativa flcxions-former).
Hvarvid såsom någonting högst märkvärdigt förtjenar
observeras, att då andra språk hafva på sin höjd ett enkelt
Dimi-nutiputn, «å äger man i Finskan, äfven i detta fall, flera
grader — ja man har exempel på fem- till sex-dubbla
Diminu-tifvcr, d. v. s. Diminutivum af sjelfva Diminutivu.nl, hvaraf
sedermera återigen blifvit bildadt ett nytt Diniinutwum, o.
s. v. allt till 0:te graden. *) Men hvad som isynnerhet gör
•) Detta gäller om sjelfva det ord ,
somredan i sig sjellt uttrycker
begreppet liten ; och ehuru i Svenska
språket icke finnes eit enda ord, som
motsvarar något af de flere och
mångfaldiga deraf i Finskan
formerade Diminulifver, skola vi dock
söka att, i nödfall, åtminstone
ap-proximationsvis, uttrycka dem , så
godt vi kunna, genom tillägg af
något dervid fogadt Adjektivum.
Så t, e. bildas af ordet picni, liten
(Comparativus, pienempi;
Superlativa, pieninj löljande
JJiininuCif-ver af F ë r s t a gniden; hvilka
man gerna, om man så vill, endast
kan anse som diaUkiskillnader
(hvilket de dock, i sjelfva veiket, icke
äro) emedan de alla äga lika
betydelse; Dessa äro nemligen:
picnui-nen, pienäinen, pienoinen , pie~
näinen qch pieninen, [-ganska-]iten-] {+ganska-
]iten+} (hvar och en ined
sinaKom-paratifver pä .... iiempi; och
Superlativer på ... . is in).
Dessutom bildas, enligt en annan
ordhärledning, Diminutifverne
pienuk-hi och pienikkö , (egentligen: en
liten Tingest) i’ hvilkas^
begrepp af litenhet äfven ingår
karakteren af sjelfva dee Substanti-
vum, hvarpå de lämpas. De äro
således, till sin natur, mera
Substan-tilver än Adjektifver, och kunna
följaktligen icke heller
kompareras. — Af dessa båda sistnämda
bildas följande ännu mindre
Dimi-nutifver, hörande till Andra graden,
hvilka tillika äfven utgöra nya
Di-minntifver till de fem förstnämda;
nemligen : pienikkiiinen och
pienuk-kaimn, altför-lilen (med sina
Koinparatifver och Superlativer). —.
Såsom ett ännu mindte
Diminutif-vum, af alla d* föregående,
framstår nu ett nytt ord pikku, h e
11-liten (Compar. pikkumpi eller
pikkuhumpi; Superi, pikkuin) ;
hvilket såiedes ensamt rtgör det af
Tredje graden. — Af detta
ord bildas följande mindre
Diminu-tifver, sf Fjerds graden:
pik-kuinen och pikkainen,
myeket-liten (jemte deras Komparatifver
och Superlativer). — Af sistnämde
Dimioutifver bildas ännu
ytterligare följande mindre
Diminutif-ver, af Femte graden:
pik-kuruinen, pikkarainen, och
pik-kiriinen, fasligt- eller
grufligt-liten (jemte deras Komparatifver
’och Superlativer). — indt«ljg«n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
