- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
XI

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XI

På sådant sätt bildas ofta af ett enkelt, enstafvigt, ord, t.

ex. nf jcå (is) ett lika enkelt, ehuru mångstafvigt ord, som
genom tillägg af 15 särskilta, på och med hvarannan
sammanfogade, suffixet-, utgiir ett lika många gånger
modifie-radt begrepp af det ursprungliga stamoidet, t. ex. jeàs&öti
täsl)t–tft:tC;[c;màtst6imD!)’-te^tä-.f)åni2mesfà:f)än,
(icke-heller-af-vår-oförmåga- att -småningom-låta-osa-då-och då-afsvalkas).
Orsaken, hvarföre sjelfva den motsvarande Svenska
öfversättningen, ofta kanske, synes mindre väl sammanhängande,
är den: att man, af de långa och många preludierna,
slutligen icke vet hvad det skall blifva utaf, helst man dessutom
fäster sig för mycket vid hvar och en af dessa förelöpande
modifikationer, oviss om man icke redan i någon af dem bör
söka hufvudbegreppet. I Finekan deremot, der redan
hufvudsaken är mig angifven, liksom a priori, uppstår så mycket
mindre någon sådan villrådighet, som allt livad sedan
derom säges, antydes så fint, att det blott liksom hastigt
framskymtar för tanken, qvarlemnande efter sig ett till alla
delar helt och sammangjutet grundbegrepp, der man icke
mera särskilt kan urskilja alla dessa fina bestämmelser.
Visserligen förefalla dessa långa ord ovane, för ett främmande
öga, måhända äfven svårläste; men detta åter, beror ju blott
på vanan! Och en Finne utsäger lika lätt ett 16 stafvigt ord,
som Svensken ett 6 stafvigt. Måhända inser man bättre,
och kanske lättare uppfattar, sjelfva fördelen af detta slags
ordbildning, genom fpljande, om ock korta, dock kanske
upplysande exempel:

Alla stam-ord i Finslian äro vanligen en- eller
tvåstafviga, hvilket bevisar att sjelfva språket i sig sjelft, eller till
sin upprinnelse, icke är långordigt, ehuru det kan blifva det
genom en sammanställning af flere med hvarannan
sammanfogade begrepp. Så t. ex. om man tager stam-ordet Verbum
Activum (svarande emot Hebræernas K a 1 ellerPahål) fcifoott
(jag står), hvars Passivum, eller rättare Impcrsonale
(svarande mot Hcbræernes P aliél eller Pahril) är feiiotaCWi
kon-traheradt fdffoari, (man står), och Reciprocum, eller ett slags
Medium (Hebr. Hi thpa h he’ 1?) fcifeln (jag står för mig
sjelf), jemte ett annat Reciprocum eller In.transitivu.rn fel;
foltcn,*) samt Neutrum frtfoUil (det står, eller blir ståndan-

•) Mellan dessa bada Ktciproca
Verbformer, i Finska språket, är en sä
lin skillnad , att ri icke pä
Svenska kunna specificera den närmare,
än att den ena tyckes innehålla
begreppet af sjelfva Verbum i
förening med Accusativus totalis
zhteni, (af Pronomen Reciprocum
ill», ite, isg sjelf) t. ex.
seitot-tain, i itkllet for seisotan-ihteni;

den andra deremot synes utmBrka
begieppet af Verbum i förening
med Accusativusparlialis, ihtiäni
t. ex. seisottaiten, i stället för
åeisocan ihtiäni. I anledning braraf
vi ock kallat den förra formeo, som
nyttjas allmänt i Savolax, och
utmärker en mera generell eller
perm| Dell handling, Verb.
Reciprocum totale; och den sednare, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free