- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
XIV

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— XIV —

teten (jag ställer sä till at dat småningom börjar stanna)
med dess Impersonalc fclfnutffllltetlnan (man ställer sä till
etc.) och Reciprocum totalt; fcnailtfflUttclcin (jag ställer så
till at jag sjelf småningom börjar stanna), med Reciprocum
partiale feifauttautteteltcn. Då inan nu, af sistnämnde ord, tar
i Infinitivas Passivuin, Participium negationis felfiU|ttOUttets
tetenmtaf (den som icke kan förmås att småningom börja
stanna) ocli häraf vidare dess deraf deriverade Substantivum
fenautfouttcltcfcmilttomuué (oförmågan att kunna verka, så det
småningom börjar stanna) hvilket i Ablativus lnterioris,
för-medelst en stafvelse-fördnbbling (Epenthesis) i syllaba
penultima, har feifauttauttetteU-marromuufe&féta, hvartill då man
lägger pronomina!-sufTixen för Yomi/iat. Pluralis me (vi) och
dertill syllaba enclitica pa. eller fördubblad pflfjan, (som, vid
slutet af ett ord, betyder jo men, ja just), så uppstår
sålunda ett 17 stafvigt ord, (cl-.iatUhta-.lltitetiUstp-matslonUUUttei
ieå-.tamnnc-Da-ban (ja just af vår oförmåga att icke kunna
stiilla så till så det småningom börjar stanna) hvartill man
ytterligare, ojn man så vill, kan tillskarfva snffixen
foot!/fördubblad faftail/ (ock). Häraf må man nu icke förledas att
tro, det, ej äfven Finskan, såväl som andra språk, kan
uttrycka samma mening med flere särskilta ord (hvilket sätt,
numera, blifvit det allmänna bruket); men hon kan, hvad
intet annat språk kan, uttrycka en hcl mening, och det
ganska vackert, genom manövreringen med ett enda ord. Då
man nu, med ett instucket fi, åtskiljer vokalerna a u, i alla
ofvannämnde ord, der de finnas förenade, så uppkommer
derigenom, till de 5!) nyssnämnde, följande 26 nya
Verhforniatio-ner, nemligen: fejfottiibutoti, fdfotta&utctaan, fcifottabuttain, fdfots
ta&uttaitcn, feffottabuttttcn, feifottabufcHaan, feifottabuttclefn, fei«
fotta&uttcfcitèn, feifo&un, feifofjutan, feifabutetaon. fcifübuttain, feis
fabuttattcn, f>ifa&utun, feffabutteltn, fcifo[iutellaun. fcifobuttetcfn,
feifafjuttefdten, fciiabiitldutan, feifabnttautetoan, feifobuttauttain,
feifnbutrautaitei), fcifabutrautrctcn, felfabuttautelaan, feifa&uttauts
teletll, feffabuttautteteitcn; hvika hvar och en till betydelsenär
lika med sin motsvarande bland de föregående, endast med
»len skillnad, att de sednare genom detta tillagda//utmärka
en större emfasis, en starkare expression, hvarigenom de
(i likhet med Hebr. Fehalhäl och lJo halhål?) liksom ge
tillkänna att man användt en starkare kraft, för att
frambringa den åsyftade effekten, och att således äfven verkan
deraf (neml. sjelfva stannandet) inträffat hastigare än
annars. På sådant sätt uppstår nu af ordet feffon , 85 särskilta
Konjugations-formcr eller Verb-formationer, (oberäknadt 12
stycken Karelska Reciproca flcxions-former, hvilka sluta sig
pä mim, ocli tyckas till begreppet vara en sammansättning
af sjelfva Vcrbum och Accusativus totalis if)tcüline, eller
Accusativus partialis ibtiàiniIK, Plui atis numer i, Pronomiiiis
Reci-proci ite, if)C (jag sjelf) t. ex- mina feifotitninc, i stället för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free