- Project Runeberg -  Försök att förklara Caj. Corn. Taciti omdömen öfver Finnarne. Jemte en Öfversigt af deras fordna Widskepelse /
XVIII

(1834) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— xvni —

clen Finska Nationens, om vi så få säga, andeliga lif
skulle deruti icke blott afspegla sig, utan skulle
derigenom kanske äfven vinnas mycken upplysning i hvad
som ägt sammanhang med andra folkslags äldsta
häfder, och hvilket nu förefaller oss mörkt. På sådant
sätt skulle bearbetandet af en Finsk Litteratur blifva
till en vinst för hela Skandinavien — ja för hela den
lärda verlden. Måhända inser man detta förhållande
bättre, om jag t. ex. nämner, att ibland de inhemska
Myter som ännu , ehuru uti sin nedgångstimma,
fortfara att likt en svag låga, uppflamma på Saimeng

sonæ. Denna iakttagelse följes af språket ganska noga, och
förkastar, såväl i detta som i hvarje annat fall, med sträng
konseqvens, äfven den minsta kränkning af dess. egenskaper.
Ibland andra egenheter har Finska språket äfven den, att
det icke, liksom andra språk , begagnar sig af
prepositioner, så framt ej, för omvexlings skull, någongång i poesin.
Hon har förvandlat dem alla till postpositioner, derigenom
att hon ställt dem efter de ord, hvartill de skola höra. Deraf
kan ock förklaras uppkomsten till de flesta sufTixer.
Finskan har i detta fall, på ett märkvärdigt sätt, utbildat och
bibehållit sin genuina karakter, att nemligen lägga största
vigten på början af orden. Derföre täl hon hvarken
Pre-fixer eller Prepositioner, derföre bildar hon sina
mångfaldiga dcrivativa af s 1 u tä n d e l s e r i: a ,f derföre
intone-rar hon första stafvelsen meden stark Aksent, och
derföre har hon ganska laglikmätigt uppfattat Rimmet
(allitterationen) i början af versen, liksom i början af
ordet, och icke, liksom andra språk, vid slutet. — Också
deruti har Finskan en^egenhet, att den, egentligen att tala!,
jckc kar något Passivum; utan brukar i det stället ett
Ver-hum Impersonale, som konstrueras såväl ined Accusatwus
partialis, som med en enkom dertill egnad kasus (se Otava.
2 D. p. 259). Så t. ex. i stället att säga: jag älskas,
uttrycka de sig: ’’inan älskar mig"; hvilket, sanningen att
säga, är logiskt rättare, emedan predikatet här, jemte
Subjektet, äfven utmärker Objektet för handlingen; ty jag
kan icke älskas, om icke någon älskar mig. Dessa
Impersonalia hafva orätt, i Södra dialekterne, blifvit
behandlade såsom Verba-Passivai nnder det de, i de Norra
dialekterna, lika orätt, blifvit begagnade såsom ett slags
Verba Deponentia (se Otava. 2 D. p. 256.) Såsom en
egenhet, i Finika språket, kan äfven anmärkas, att gaDska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:11:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cctfinnar/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free