Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XXI II —
pherecydc*,’3) m. (1. af forntidens filosofer vid
uppförandet af sina filosofiska systemer, sä tyckes allt detta
vara något mer än blott tillfälligt. Ds nu härtill
kommer, hvad kanske ingen bord t undgå, att icke blott den
gamla Nordiska, såväl som den Meso-Götiska och
Anglosaxiska skaldekonsten är, med afseende å sin form,
ursprungligen grundad på Finsk versbyggnad,14) att dessa
folk icke blott fordom kallade sina skalder, enligt Finska
språkbruket, Ljodasmidir, Galdrasmidir
(Sång-smeder: lluno-sepät), sina sånger: Runor, och Odin
sjelf, för It u n hu f v ud e t (Peä-JRunofa), utan attdessa
qväden ofta, till sin innersta natur, tyckas vara
ingenting mer och ingenting mindre än, mer eller mindre
trogna, öfversättningar al’ de gamla Finnarnes vishets-
13) Pherscydes, från Svrog (som lefile omkring 565 år f.
Chr.) antog, i sitt filosofiska system, ’Titlen, såsom den liv
il-lien skapat (format), allt, för det äldsta. Någon sådan
idé tyckes äfven hafva legat till grund för Finnarne» åsigter
af verlden; dock utan att de derföre tilldöimle den
skapelse-förmågan. Med begreppet nf Tiden, jemförde de begreppet
af Rummet (Rymden), och deras filosofi blef: 9lifa rconbiH/
Sltmnmé fliurin. (Tiden, den äldsta; Rummet, det största).
(Otava 1. c.) Enligt Diogenis frånLaerte, uppgift, skall
det annars redan hafva varit en af Thales’ filosofiska
satser: att "Rummet var det största", emedan det omfattade
allt.
14) Månne det icke var förmedelst ett försök, att införa denna
Allitteration äfven i Grekiska Språket, hvarigenom
Gor-gias, från Sicilien, Empedocles’ lärjunge, visste på sin tid
(omkr.430 år f. Chr.) väcka så stort uppseende i Athen, medelst
det oratoriska behag han sökte gifva sina tal, derigenom
att ban på vissa ställen placerade ord med lika stafvelser
och ljudfall. Hvilket sätt att tala, man sedermera, efter
honom, kallade gorgiasera, och som man trott sig böra
förklara med rimma. Men rimmet (nemligen slutrimmet)
är en alltför sentida uppfinning, och lärer förskrifva sig från
medeltidens munkar, af hvilka Leonias, i Paris, isynnerhet
derföre gjort sig känd. Det tyckes således vara mer äa
sannolikt, att man härmed bör förstå detta urgamla, hos
Tschudiska eller Scythiska folken öfliga, stafvelse-rim i början
af orden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
